Psaltaren 122

1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

A Song of Ascents. David’s. I was glad, when they were saying unto me, Unto the house of Yahweh, let us go!

2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

Standing are our feet, within thy gates, O Jerusalem!

3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

Jerusalem! that hath been builded, A true city, all joined together as one:

4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

Whither have come up the tribes, The tribes of Yah, A testimony to Israel, To give thanks unto the Name of Yahweh:

5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

For there are set—Thrones for justice, Thrones for the house David.

6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

Ask ye for the peace of Jerusalem, They shall prosper, who love thee!

7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

Peace be within thy walls, prosperity within thy palaces:

8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

For the sake of my brethren and friends, Oh, might I speak [saying], Peace be within thee!

9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.

For the sake of the house of Yahweh our God, will I seek blessing for thee.