Psaltaren 122

1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

A song of ascents. Of David. I was glad when they said to me, “We will go to the house of the Lord.”

2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

Now we are standing, within your gates, O Jerusalem.

3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

O Jerusalem, built close-packed, like a city without breach or gap,

4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

to you do the tribes come, the tribes of the Lord, as the law has ordained for Israel, there to give thanks to the Lord.

5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

There once stood thrones of justice even thrones of the household of David.

6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

Pray that all may be well with Jerusalem, and well with those who love you,

7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

well within your ramparts, and well within your palaces.

8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

For the sake of my brethren and friends, I will wish you now prosperity:

9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.

for the sake of the house of the Lord our God, I will seek your good.