< Psaltaren 122 >
1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."
A Song of degrees of David. I was glad when they said unto me, Let us go into the house of the LORD.
2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
Our feet shall stand within thy gates, O Jerusalem.
3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
Jerusalem is builded as a city that is compact together:
4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
Whither the tribes go up, the tribes of the LORD, unto the testimony of Israel, to give thanks unto the name of the LORD.
5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
For there are set thrones of judgment, the thrones of the house of David.
6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
Pray for the peace of Jerusalem: they shall prosper that love thee.
7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
Peace be within thy walls, [and] prosperity within thy palaces.
8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
For my brethren and companions’ sakes, I will now say, Peace [be] within thee.
9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.
Because of the house of the LORD our God I will seek thy good.