Psaltaren 122

1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

A song of ascents. Of David. I was glad when they said to me, “Let us go to the house of the LORD.”

2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

Our feet are standing in your gates, O Jerusalem.

3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

Jerusalem is built up as a city united together,

4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

where the tribes go up, the tribes of the LORD, as a testimony for Israel, to give thanks to the name of the LORD.

5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

For there the thrones of judgment stand, the thrones of the house of David.

6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

Pray for the peace of Jerusalem: “May those who love you prosper.

7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

May there be peace within your walls, and prosperity inside your fortresses.”

8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

For the sake of my brothers and friends, I will say, “Peace be within you.”

9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.

For the sake of the house of the LORD our God, I will seek your prosperity.