< Psaltaren 122 >
1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."
Yahweh Pakai hou inn ah cheuhite tia kakom a asei u chun keima kakipahlheh jengin ahi.
2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
Vo Jerusalem tuhin keiho nakelkot sung langah kadingtao ve.
3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
Jerusalem hi dettah'a kisa khopi ahin apal jonghi detchetna kigenbitna ahi.
4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
Yahweh Pakai mite Israel phungho jousen hicheahi kintheng bolla ahungnao ahi. Israelte chonna dan dungjui a Yahweh Pakai kom a thangvahna pedinga ahungnao ahi.
5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
Hichea hin lengte thutanna laltouna hochu aum in David chilhah ho laltouna ahi.
6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
Jerusalem a cham lenna din taovun, hiche khopi ngailu jouse khangtouhen.
7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
Vo Jerusalem, nakulpi sunga chamleng hen chuleh nakhopi sung khangtou hen.
8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
Kainsung mite leh kagol kapaite khohsahna in keiman Jerusalem ah “Nanga chamna umhen” kati.
9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.
Yahweh Pakai, iPathen'u insung khohsah na'in, O Jerusalem nang dinga aphapen chu kahol ahi.