< Psaltaren 121 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?
«Yuqirigha chiqish naxshisi» Közlirimni taghlar terepke kötürüp qaraymen; Méning yardimim qeyerdin kélur?
2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Méning yardimim Perwerdigardindur; Asman-zéminni Yaratquchidindur.
3 Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!
U putungni héch téyildurmaydu; Séni saqlighuchi héch mügdimeydu!
4 Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.
Mana, qara, Israilni saqlighuchi hem mügdimeydu, hem uxlimaydu!
5 HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.
Perwerdigar séning saqlighuchingdur; Perwerdigar ong yéningdiki sayiwendur.
6 Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.
Quyash kündüzde, ay kéchide sanga zerer yetküzmeydu;
7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.
Perwerdigar barliq yamanliqtin séni saqlaydu; U jéningni saqlaydu;
8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
Perwerdigar chiqishingni, kirishingni, Buningdin kéyin ebedil’ebedgiche saqlaydu.