Psaltaren 121

1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?

Andrandrako mb’amo vohitseo o masokoo, aia ty hiboaha’ ty fañimbañ’ ahiko?

2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.

Hirik’am’ Iehovà o fañolorañ’ ahikoo, I namboatse i likerañey naho ty tane toiy.

3 Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!

Tsy henga’e hasitse o fandia’oo, tsy hirotse i Mpañaro azoy;

4 Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.

Eka, tsy hidròdreke, tsy hirotse ty Mpitamiri’ Israele.

5 HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.

Iehovà ro Mpañambeñ’ azo, Iehovà ro fialofa’ ty fitàn-kavana’o;

6 Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.

Tsy hipisañe ama’o i tariñandrokey, ndra i volañey te haleñe.

7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.

Hañaro azo amy ze fonga haratiañe t’Iehovà; vaho ho tamirie’e ty fiai’o.

8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.

Harova’ Iehovà ty fiengà’o naho ty fiziliha’o henane zao vaho nainai’e donia.