< Psaltaren 121 >

1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?
Yon Sòm pou monte vè tanp lan Mwen leve zye m vè mòn yo. Se kibò sekou mwen va sòti?
2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Sekou m sòti nan SENYÈ a, ki te fè syèl la ak tè a.
3 Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!
Li p ap kite pye ou chape. (Sila) ki kenbe ou a p ap kabicha, ni dòmi.
4 Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.
Gade byen, (Sila) ki kenbe Israël p ap kabicha, ni Li p ap dòmi.
5 HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.
SENYÈ a se gadyen ou. SENYÈ a se lonbraj a men dwat ou.
6 Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.
Solèy p ap frape ou lajounen, ni lalin pandan lannwit.
7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.
SENYÈ a va pwoteje ou de tout mal. Li va kenbe nanm ou.
8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
Li va pwoteje ou lè ou sòti ak lè ou antre, depi nan moman sa a e jis rive pou tout tan.

< Psaltaren 121 >