< Psaltaren 120 >

1 En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.
యాత్రల కీర్తన నా దీన స్థితిలో నేను యెహోవాను వేడుకున్నాను. ఆయన నా మొర ఆలకించాడు.
2 HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.
యెహోవా, అబద్ధాలు పలికే పెదాల నుండి, మోసకరమైన నాలుక నుండి నన్ను కాపాడు.
3 Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?
మోసకరమైన నాలుకా, ఆయన నీకేం చేస్తాడో, ఎలాంటి కీడు కలిగిస్తాడో తెలుసా?
4 Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.
తంగేడు నిప్పుల వంటి బాణాలు, శూరులు ఎక్కుపెట్టిన పదునైన బాణాలు ఆయన నీ మీదికి వదులుతాడు.
5 Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!
అయ్యో, నేను మెషెకు ప్రజల వద్ద విదేశీయునిగా ఉన్నాను. కేదారు గుడారాల దగ్గర నివసిస్తున్నాను.
6 Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.
విరోధుల మధ్య నేను చాలాకాలం నుండి నివసిస్తున్నాను.
7 Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.
నాకు కావలసింది శాంతి సమాధానాలే. అయినా నా నోటి వెంట మాట రాగానే వాళ్ళు నాతో యుద్ధానికి సిద్ధమవుతారు.

< Psaltaren 120 >