Psaltaren 120

1 En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

Wimbo wa kwenda juu. Katika dhiki yangu namwita Bwana, naye hunijibu.

2 HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

Ee Bwana, uniokoe kutoka midomo ya uongo na ndimi za udanganyifu.

3 Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

Atakufanyia nini, au akufanyie nini zaidi, ewe ulimi mdanganyifu?

4 Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

Atakuadhibu kwa mishale mikali ya shujaa, kwa makaa yanayowaka ya mti wa mretemu.

5 Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

Ole wangu kwa kuwa naishi Mesheki, kwamba naishi katikati ya hema za Kedari!

6 Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

Nimeishi muda mrefu mno miongoni mwa wale wanaochukia amani.

7 Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.

Mimi ni mtu wa amani; lakini ninaposema, wao wanataka vita.