< Psaltaren 12 >
1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
Salmo de Davi, para o regente, com harpa de oito cordas: Salva, SENHOR, porque os bons estão em falta; porque são poucos os fiéis dentre os filhos dos homens.
2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
Cada um fala falsidade ao seu próximo, [com] lábios elogiam falsamente; falam com duas intenções no coração.
3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
Que o SENHOR corte a todos os lábios que falam falsos elogios, [e toda] língua que fala grandes [mentiras].
4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"
Pois dizem: Com nossa língua prevaleceremos; nossos lábios [são] nossos; que é senhor sobre nós?
5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
O SENHOR diz: Pela opressão aos humildes, pelo gemido dos necessitados, eu agora me levantarei; porei em segurança àquele a quem ele sopra [desejando oprimir].
6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
As palavras do SENHOR são palavras puras, [como] prata refinada em forno de barro, purificada sete vezes.
7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
Tu, SENHOR, os guardarás; desta geração os livrarás para sempre.
8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
Os maus andam cercando, enquanto os mais vis dos filhos dos homens são exaltados.