< Psaltaren 12 >
1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
To the choirmaster on the sheminith a psalm of David. Save! O Yahweh for he has come to an end [the] faithful for they have vanished faithful [people] from [the] children of humankind.
2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
Falsehood - they speak each with neighbor his a lip of flatteri with a heart and a heart they speak.
3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
May he cut off Yahweh all [the] lips of flatteri a tongue [which] speaks great [things].
4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"
Which they say - tongues our we will make strong lips our [are] with us who? [is] master of us.
5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
From [the] devastation of afflicted [people] from [the] groaning of needy [people] now I will arise he says Yahweh I will set in [the] safety [one who] he pants for it.
6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
[the] words of Yahweh [are] words pure silver refined in a crucible of the earth purified sevenfold.
7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
You O Yahweh you will keep them you will guard him - from the generation this for ever.
8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
All around wicked [people] they walk about! when is exalted vileness by [the] children of humankind.