Psaltaren 12

1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

For the music director. To the Sheminith. A psalm of David. Help, Lord, for all the good people have gone! Those who trust in you have disappeared from among the people on earth.

2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

Everyone lies to their neighbors. They flatter with nice talk, but they don't mean what they say.

3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

Stop their flattery, Lord, and silence their boasts—

4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

these people who say, “We will succeed through what we say; our mouths belong to us. We don't take orders from anyone!”

5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

“Because of the violence the helpless have suffered, and because of the groans of the poor, I will rise up to defend them,” says the Lord. “I will give them the protection they have been longing for.”

6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

What the Lord says is trustworthy, as pure as silver refined seven times in a furnace.

7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

You, Lord will keep the oppressed safe; you will protect us from these kinds of people forever;

8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.

even though the wicked are all around us, and evil is being promoted everywhere.