< Psaltaren 12 >
1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
For the choirmaster. According to Sheminith. A Psalm of David. Help, O LORD, for the godly are no more; the faithful have vanished from among men.
2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
They lie to one another; they speak with flattering lips and a double heart.
3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
May the LORD cut off all flattering lips and every boastful tongue.
4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"
They say, “With our tongues we will prevail. We own our lips—who can be our master?”
5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
“For the cause of the oppressed and for the groaning of the needy, I will now arise,” says the LORD. “I will bring safety to him who yearns.”
6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
The words of the LORD are flawless, like silver refined in a furnace, like gold purified sevenfold.
7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
You, O LORD, will keep us; You will forever guard us from this generation.
8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
The wicked wander freely, and vileness is exalted among men.