< Psaltaren 12 >

1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
Help, Jehovah, for the holy man ceases, for the faithful fail from among the sons of men.
2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
They speak falsehood everyone with his neighbor. With flattering lip, and with a double heart, they speak.
3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaks great things,
4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"
who have said, With our tongue will we prevail. Our lips are our own. Who is lord over us?
5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."
Because of the oppression of the poor, because of the sighing of the needy, now I will arise, says Jehovah. I will set him in the safety he gasps for.
6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
The words of Jehovah are pure words, as silver tried in a furnace on the earth, purified seven times.
7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.
Thou will keep them, O Jehovah. Thou will preserve them from this generation forever.
8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
The wicked walk on every side when vileness is exalted among the sons of men.

< Psaltaren 12 >