Psaltaren 119
1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
Gelukkig, die onberispelijk zijn in hun wandel, En leven volgens Jahweh’s wet;
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
Gelukkig, die op zijn vermaningen letten, Hem zoeken met geheel hun hart;
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
Zij ook, die geen ongerechtigheid plegen, Maar blijven leven naar zijn woord.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
Gij zelf hebt uw bevelen gegeven, Opdat men ze trouw zou volbrengen;
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Ach, mocht mijn gedrag zo onwankelbaar zijn, Dat ik uw inzettingen trouw onderhield.
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Dan zal ik nooit beschaamd komen staan, Als ik het oog richt op al uw geboden;
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Maar in oprechtheid des harten zal ik U danken, Als ik uw rechtvaardige voorschriften leer.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Ik houd mij vast aan uw bestel: Verlaat mij dan niet voor altoos!
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Hoe kan een jongeman zijn reinheid bewaren? Door zich te houden aan uw woord!
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Ik heb U met heel mijn hart gezocht, Laat mij nooit uw geboden verlaten;
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Ik bewaar uw bestel in mijn hart, Om nooit te zondigen tegen U.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
Geprezen zijt Gij, o Jahweh, Leer mij uw inzettingen kennen;
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Dan zal ik met mijn lippen verbreiden Al de voorschriften van uw mond.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Ik verheug mij over de weg, die uw vermaning mij wees, Meer dan over alle schatten;
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Uw bevelen wil ik overwegen, En op uw paden blijven letten;
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Ik wil mij aan uw wet verkwikken, En nimmermeer uw woord vergeten!
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Laat uw dienstknecht leven, En ik zal uw woord onderhouden;
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Neem de sluier van mijn ogen, Opdat ik de wonderen van uw wet aanschouwe.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Al ben ik maar een zwerver op aarde, Verberg mij uw bevelen niet;
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Want mijn ziel wordt verteerd van verlangen Naar uw voorschriften, altijd door.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Gij bedreigt de hoogmoedigen, Vervloekt, die uw geboden verlaat;
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Wend dan smaad en hoon van mij af, Want uw vermaningen neem ik ter harte.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Al spannen ook vorsten tegen mij samen, Uw dienstknecht peinst over uw inzettingen na;
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Ja, uw bestel is mij een lust, En mijn berader.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Reeds ligt mijn ziel aan het stof gekluisterd: Wek mij ten leven naar uw woord.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Mijn leven heb ik U open gelegd: Gij hebt mij gehoord, Leer mij thans uw inzettingen kennen;
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Onderricht mij, hoe ik naar uw bevelen moet leven, En ik zal uw wonderen vermelden.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Mijn ziel kwijnt weg van ellende: Richt mij naar uw bestel weer op.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
Houd de weg der leugen ver van mij af, En schenk mij genadig uw wet;
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Ik heb de weg der waarheid gekozen, Uw voorschriften mij voor ogen gesteld.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
Ik klamp mij aan uw vermaningen vast, Maak mij niet te schande, o Jahweh;
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
De weg uwer geboden zal ik bewandelen, Als Gij mijn hart maar verblijdt.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
Leer mij, Jahweh, naar uw inzettingen leven, Opdat ik ze ten einde toe onderhoud;
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Geef mij inzicht om uw wet te volbrengen, En met heel mijn hart te beleven;
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Laat mij het pad uwer geboden betreden, Want dat is mijn vreugd.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Neig mijn hart naar uw vermaningen, En niet naar gewin;
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
Wend mijn ogen van de ijdelheid af, En laat mij leven naar uw woord.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Doe uw bestel aan uw dienstknecht gestand, Dat Gij beschikt hebt voor hen, die U vrezen;
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Wentel de smaad, die ik ducht, van mij weg, Want uw voorschriften blijven voortreffelijk.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Zie, ik hunker naar uw bevelen, Laat mij door uw gerechtigheid leven!
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
Moge uw genade mijn deel zijn, o Jahweh, En uw heil naar uw bestel;
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
Dan zal ik mijn lasteraars te woord kunnen staan, Want ik vertrouw op uw woord;
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
Neem het woord der waarheid niet geheel uit mijn mond, Want ik wacht uw voorschriften af.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Uw wet wil ik steeds onderhouden, Voor eeuwig en immer;
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
Dan zal ik ongestoord kunnen leven, Omdat ik naar uw bevelen vraag.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Zelfs koningen zal ik van uw vermaningen spreken, En mij er nooit over schamen;
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
Ik zal mij aan uw geboden verkwikken, Die ik van harte bemin;
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
Tot U zal ik mijn handen verheffen, En uw inzettingen overwegen.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Gedenk het woord, tot uw dienstknecht gesproken, En waarop Gij mijn hoop hebt gesteld;
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Dit is mijn troost in mijn ellende, Dat uw bestel mij het leven behoudt.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
Al bespotten de bozen mij nog zo vijandig, Toch wijk ik niet af van uw wet;
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
Ik blijf uw aloude voorschriften indachtig, En voel mij er door getroost, o Jahweh;
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Maar gramschap maakt zich van mij meester, Om de zondaars, die uw geboden verlaten.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Uw inzettingen ruisen als zangen mij tegen In het huis van mijn ballingschap;
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
Des nachts, o Jahweh, gedenk ik uw Naam, En volg uw vermaningen op;
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Want dit is mijn plicht: Dat ik uw bevelen volbreng.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
Gij zijt mijn erfdeel, o Jahweh: Ik heb beloofd, uw woord te volbrengen;
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Van ganser harte zoek ik uw aanschijn, Wees mij genadig naar uw bestel.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Ik overleg bij mijzelf, welke weg ik moet gaan, En naar uw vermaningen richt ik mijn schreden;
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Ik haast mij, zonder ooit te talmen, Om uw geboden te onderhouden;
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
En al houden mij de strikken der bozen gevangen, Nooit vergeet ik uw wet;
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Midden in de nacht sta ik op, Om U voor uw rechtvaardige voorschriften te danken.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Ik ben de vriend van al, die U vreest, En die uw bevelen volbrengt;
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
De aarde is vol van uw goedheid, o Jahweh, Leer mij maar uw inzettingen kennen.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Gij hebt uw dienstknecht wèl gedaan, O Jahweh, naar uw woord;
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Schenk mij een helder oordeel en inzicht, Want ik heb vertrouwen in uw geboden.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Eer ik vernederd werd, dwaalde ik af, Maar nu houd ik mij aan uw bestel;
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
Gij zijt goed en doet wèl: Leer mij dan uw inzettingen kennen.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
Onbeschaamden belasteren mij, Want van ganser harte neem ik uw bevelen in acht;
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Lomp als vet is hun hart, Maar ìk vind mijn vreugd in uw wet;
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
En het was mij goed, te worden vernederd, Om uw vermaningen te leren verstaan;
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
Want de voorschriften van uw mond schat ik hoger, Dan duizenden in goud en zilver!
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Uw handen hebben mij gemaakt en gevormd, Geef mij ook inzicht, om uw geboden te kennen;
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Dan zien, die U vrezen, met vreugd op mij neer, Omdat ik vertrouw op uw woord.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
Ik weet, dat uw oordeel rechtvaardig is, Jahweh, En dat Gij mij naar verdienste kastijdt;
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Maar uw genade zij mij tot troost, Naar uw bestel voor uw knecht;
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Uw ontferming dale op mij neer, en doe mij herleven, Want uw wet is mij een verkwikking.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Schande voor de trotsen, die onverdiend mij verdrukken, Daar ik uw bevelen bedenk;
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Maar mijn vrienden mogen zijn, die U vrezen, En die uw vermaningen kennen;
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Door uw inzettingen worde mijn hart zonder smet, Zodat ik niet beschaamd hoef te staan.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Mijn ziel smacht naar uw heil, Ik vertrouw op uw woord;
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
Mijn ogen hunkeren naar uw bestel, En vragen: Wanneer brengt Gij mij troost?
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Al ben ik als een leren zak in de rook, Toch vergeet ik uw inzettingen niet.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Ach, hoelang zal uw dienstknecht nog leven, En wanneer voltrekt Gij aan mijn vervolgers uw oordeel?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
Onbeschaamden hebben mij kuilen gegraven, Want ze leven niet naar uw wet.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Al uw geboden zijn waarachtig, Maar men vervolgt mij met leugens: Ach kom mij te hulp;
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Men had mij haast van de aarde verdelgd, Toch had ik mij niet aan uw bevelen onttrokken;
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Behoud mij in het leven naar uw genade, En de vermaningen van uw mond volg ik op!
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
Uw woord blijft eeuwig, o Jahweh, Het staat vast als de hemel;
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
Uw bestel houdt stand van geslacht tot geslacht, Staat vast als de aarde, die Gij hebt gegrond;
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
En naar uw voorschriften blijven ze ook nu nog bestaan, Want het heelal is uw dienstknecht!
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
Wanneer uw wet mij niet had verkwikt, Dan was ik in mijn ellende te gronde gegaan;
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Nimmer zal ik dan uw bevelen vergeten, Want juist daardoor doet Gij mij leven.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Ik ben de uwe: Ach, kom mij te hulp, Want ijverig spoor ik uw voorschriften na;
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
De bozen loeren, om mij te verdelgen, Maar ik blijf uw vermaningen achten.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
Aan alles zie ik een eind, al is het nog zo volmaakt, Maar uw gebod is onbegrensd!
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
Hoe lief toch heb ik uw wet, Ik overweeg ze de hele dag door!
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Uw gebod maakt mij wijzer dan mijn vijanden zijn, Want het vergezelt mij voor eeuwig;
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Ik heb meer verstand dan al mijn meesters, Want ik denk over uw vermaningen na;
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
En ik heb helderder inzicht dan de oudsten, Want ik neem uw bevelen in acht.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Van alle slechte paden houd ik mijn voeten, Om uw woord te volbrengen;
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
En van uw voorschriften wijk ik niet af, Want Gij hebt ze mij zelf onderwezen.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Hoe zoet voor mijn gehemelte is uw bestel, Meer dan honing voor mijn mond;
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
Door uw inzettingen ben ik verstandig geworden, En haat dus ieder leugenpad.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Uw woord is een lamp voor mijn voeten, En een licht op mijn pad;
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Ik heb gezworen, en zal het gestand doen, Uw rechtvaardige voorschriften te onderhouden.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Ach, Jahweh, ik ga zo diep gebukt, Wek mij ten leven naar uw bestel;
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
Wil de offeranden van mijn mond aanvaarden, o Jahweh, En onderricht mij in uw geboden.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Al zweeft mijn leven in voortdurend gevaar, Toch vergeet ik nimmer uw wet;
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
En al leggen de bozen mij strikken, Van al uw bevelen wijk ik niet af.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Uw vermaningen blijven mijn erfdeel voor eeuwig, Want ze zijn de vreugd van mijn hart;
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
En ik heb er mijn hart op gezet, Naar uw inzettingen te leven voor eeuwig en immer!
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Ik haat halfslachtige wezens, Maar uw wet heb ik lief;
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Gij zijt mijn schuts en mijn schild, Ik vertrouw op uw woord;
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Weg van mij, zondaars, Laat mij de geboden van mijn God onderhouden!
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Sterk mij naar uw bestel, opdat ik blijf leven, En laat mijn hoop niet worden beschaamd;
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Stut mij, opdat ik worde gered, En mij altijd aan uw bevelen verkwikke.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Wie uw inzettingen verlaten, zijn U een gruwel, Want ze bedenken enkel leugens;
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
En als afval veracht Gij alle bozen op aarde, Daarom heb ik uw vermaningen lief.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Mijn lichaam beeft voor U van schrik, En ik ben bevreesd voor uw oordeel!
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Een rechtvaardig oordeel hebt Gij geveld, Lever mij niet over aan mijn verdrukkers;
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Uw woord blijve borg voor uw dienaar, Laat geen onbeschaamde mij kwellen.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Mijn ogen smachten naar uw heil, En naar uw rechtvaardig bestel;
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Handel met uw dienstknecht naar uw genade, En leer mij uw inzettingen kennen;
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Ik ben uw dienstknecht: ach, geef mij verstand, Opdat ik uw vermaningen moge begrijpen.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
Het is tijd om te handelen, Jahweh: Men verkracht uw wet;
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Daarom heb ik uw geboden lief, Boven goud en edel metaal;
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
Daarom richt ik mij naar al uw bevelen, En haat ik ieder leugenpad.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Uw vermaningen zijn wondervol, Mijn ziel neemt ze daarom in acht;
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
De openbaring van uw woord straalt licht van zich uit, En geeft wijsheid aan de eenvoudigen;
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
En smachtend open ik mijn mond, Want ik hunker naar uw geboden.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Keer U tot mij, en wees mij genadig, Naar uw beschikking voor hen, die uw Naam beminnen;
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Richt mijn schreden naar uw bestel, En laat geen onheil mij treffen.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Bevrijd mij van de verdrukking der mensen, Opdat ik trouw uw bevelen volbrenge;
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Laat uw aangezicht stralen over uw dienstknecht, En leer mij uw inzettingen kennen.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Stromen van tranen ontwellen mijn ogen, Omdat men uw wet niet beleeft.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
Rechtvaardig zijt Gij, o Jahweh, En ook uw voorschriften zijn volgens recht;
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
In gerechtigheid hebt Gij uw vermaningen gegeven, En in volledige trouw.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Ik word door ergernis verteerd, Omdat mijn vijanden uw woord vergeten;
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Maar uw bestel is beproefd als in vuur, En uw dienstknecht heeft het lief;
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
En al ben ik maar klein en gering, Nooit wil ik uw bevelen vergeten.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Ongerept blijft uw gerechtigheid voor eeuwig en immer, En waarachtig uw wet;
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Al treffen mij nood en ellende, Uw geboden zijn mijn verkwikking.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
Uw inzettingen zijn rechtvaardig voor eeuwig; Onderricht mij er in, opdat ik blijf leven!
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Ik roep met heel mijn hart: Jahweh verhoor mij! Uw inzettingen wil ik trouw onderhouden;
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ik roep U aan: ach, kom mij te hulp, Om uw vermaningen te beleven.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Ik ben met mijn smeken de dageraad vóór, Want ik smacht naar uw woord;
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
En mijn ogen voorkomen de nachtwake, Om op te zien naar uw bestel.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Hoor in uw goedheid mijn smeken, o Jahweh, En wek mij naar uw beschikking ten leven;
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Mijn listige vervolgers zijn al nabij, Maar ze houden zich ver van uw wet;
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
Maar Gij ook, Jahweh, zijt nabij, En waarachtig zijn al uw geboden;
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Van oudsher ken ik uw bevelen, Want Gij hebt ze gegeven voor eeuwig!
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Aanschouw mijn ellende, en kom mij te hulp, Want nooit vergeet ik uw wet;
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Wees mijn verdediger en mijn beschermer, En doe mij leven naar uw bestel.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Het heil blijft ver van de bozen verwijderd, Want ze zoeken uw inzettingen niet;
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
Maar uw barmhartigheid, Jahweh, is groot, Wek mij ten leven naar uw woord.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Al zijn mijn vervolgers en vijanden talrijk, Van uw vermaningen wijk ik niet af;
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Het walgt mij, als ik trouwelozen aanschouw, Die uw geboden niet willen volbrengen.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Zie, hoe ik uw bevelen liefheb, o Jahweh, Laat mij dan leven naar uw genade;
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Uw woord is een en al waarheid, En eeuwig houden al uw rechtvaardige voorschriften stand.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Vorsten vervolgen mij zonder enige grond, Maar mijn hart is enkel beducht voor uw woord.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Ik verheug mij over uw bestel, Als iemand, die rijke buit heeft gemaakt;
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Leugen en haat verfoei ik, Maar uw inzettingen heb ik lief.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Zeven maal daags zing ik uw lof, Om uw rechtvaardige voorschriften;
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Die uw wet beminnen, genieten een heerlijke vrede, En struikelen nooit.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
Jahweh, ik smacht naar uw heil, En onderhoud uw geboden;
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Ik volg uw vermaningen op, En bemin ze van harte;
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Ik volbreng uw bevelen, Ja, heel mijn leven ligt voor U bloot!
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
Jahweh, mijn smeken dringe tot U door, Geef mij inzicht naar uw woord;
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Moge mijn gebed voor uw aangezicht komen, Breng mij redding naar uw bestel.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Dan zal een lofzang mijn lippen ontstromen, Omdat Gij uw inzettingen mij hebt geleerd;
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
En mijn tong zal uw waarachtigheid loven, Want al uw vermaningen zijn gerecht.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Uw hand zij bereid, mij te helpen, Want uw bevelen heb ik verkoren;
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
Jahweh, ik smacht naar uw heil, En uw wet is mij een verkwikking.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Mijn ziel moge leven, om U te loven, En uw voorschriften mogen mij helpen;
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
Als een verloren schaap dool ik rond: zoek uw dienaar weer op, Want nimmer heb ik uw geboden vergeten!
