< Psaltaren 116 >

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
Dovolj mi je, da Gospod usliši glas moj, molitve moje.
2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
Ker je uho svoje nagnil meni, zatorej ga bodem klical svoje dni.
3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
Ko me obdajajo smrtne bolečine, in me obhajajo grobne stiske; nadlogo in žalost nahajam. (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."
Če kličem ime Gospodovo, govoreč: "Rotim te, Gospod, reši dušo mojo!"
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Milosten je Gospod, in pravičen, Bog naš, pravim, usmiljen.
6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
Preproste rešuje Gospod; ko sem ponižan, prinese mi blaginjo.
7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
Povrni se v pokoj svoj, duša moja, ker Gospod je dobrotljiv tebi.
8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
Ker si otél mene samega smrti, oči moje sólz, nogo mojo padca,
9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
Neprestano bodem hodil pred Gospodom, v krajih živečih.
10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
Veroval sem, ko sem hotel to govoriti; jaz sem bil aboten čez mero.
11 jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."
Jaz sem rekel hiteč: Vsak človek je lažnjiv.
12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
Kaj naj povrnem Gospodu? Vse dobrote njegove me premagujejo.
13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
Čašo vse blaginje bodem povzdignil in slavil ime Gospodovo,
14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
Obljube svoje opravljajoč Gospodu, skôraj pred vsem ljudstvom njegovim.
15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
Draga je pred obličjem Gospodovim smrt njih, katerim izkazuje milost.
16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
Prosim, Gospod, ko sem jaz hlapec tvoj, hlapec tvoj sem, dekle tvoje sin; raztrgal si vezí moje:
17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
Tebi naj darujem hvalno daritev, in slavim ime Gospodovo.
18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
Obljube svoje bodem opravljal Gospodu skoraj pred vsem ljudstvom njegovim;
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
V vežah hiše Gospodove, sredi tebe, Jeruzalem. Aleluja!

< Psaltaren 116 >