Psaltaren 116

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

Eg elskar Herren, for han høyrer mi røyst, mine bøner.

2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

For han hev bøygt sitt øyra til meg, og alle mine dagar vil eg kalla på honom.

3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)

Daude-band hadde spent seg um meg, helheims trengsla hadde funne meg; naud og sorg fann eg. (Sheol h7585)

4 Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."

Men eg kalla på Herrens namn: «Å Herre, berga mi sjæl!»

5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

Herren er nådig og rettferdig, og vår Gud er miskunnsam.

6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

Herren varar dei einfalde, eg var ein arming, og han frelste meg.

7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

Kom attende, mi sjæl, til di ro! for Herren hev gjort vel imot deg.

8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

Ja, du fria mi sjæl frå dauden, mitt auga frå tåror, min fot frå fall.

9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

Eg skal vandra for Herrens åsyn i landi åt dei livande.

10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

Eg trudde, for eg tala; eg var i stor plåga.

11 jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."

Eg sagde i min ræddhug: «Kvar mann er ein ljugar!»

12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

Kva skal eg gjeva Herren att for alle hans velgjerningar imot meg?

13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

Eg vil lyfta frelse-staupet, og Herrens namn vil eg påkalla.

14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

Mine lovnader vil eg halda for Herren, og det for augo på alt hans folk.

15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

Dyr er i Herrens augo dauden åt hans heilage.

16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

Å Herre, eg er din tenar, veit du, eg er din tenar, son åt di tenestkvinna; du hev løyst mine band.

17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

Til deg vil eg ofra takkoffer, og Herrens namn vil eg påkalla.

18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

Mine lovnader vil eg halda for Herren, og det for augo på alt hans folk,

19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!

i fyregardarne til Herrens hus, midt i deg, Jerusalem. Halleluja!