Psaltaren 116

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

Das ist mir lieb, daß Jehovah hört meine Stimme, mein Flehen,

2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

Daß Er Sein Ohr neigt zu mir; und in meinen Tagen will ich Ihn anrufen.

3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)

Des Todes Stricke umfingen mich, und der Hölle Drangsale trafen mich, und ich fand Drangsal und Gram. (Sheol h7585)

4 Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."

Ich aber rief den Namen Jehovahs an. Lasse doch, Jehovah, entrinnen meine Seele!

5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

Gnädig ist Jehovah und gerecht, und unser Gott erbarmt Sich.

6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

Jehovah hütet die Einfältigen; ich ward schwach, und Er rettete mich.

7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

Kehre, meine Seele, zurück zu deiner Ruhe; denn Jehovah hat dir wohlgetan.

8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

Denn Du hast meine Seele vom Tod herausgerissen, mein Auge von der Träne, meinen Fuß von dem Anstoßen.

9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

Ich will vor dem Angesicht Jehovahs wandeln in den Landen der Lebendigen.

10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

Ich glaubte, darum rede ich. Ich war sehr im Elend.

11 jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."

Ich sprach in meiner Hast: Jeder Mensch ist falsch.

12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

Wie soll ich Jehovah wiedergeben all Seine Wohltaten an mir?

13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

Den Becher des Heils erhebe ich und rufe Jehovahs Namen an.

14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

Meine Gelübde will ich Jehovah entrichten nun vor all Seinem Volk.

15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

Kostbar in den Augen Jehovahs ist der Tod Seiner Heiligen.

16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

O Jehovah, ich bin ja Dein Knecht, Dein Knecht bin ich, der Sohn Deiner Magd. Du hast aufgetan meine Bande.

17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

Dir will ich ein Opfer des Bekennens opfern, und Jehovahs Namen anrufen.

18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

Ich will dem Jehovah meine Gelübde nun vor allem Seinem Volke entrichten.

19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!

In den Vorhöfen von Jehovahs Haus, mitten in dir, Jerusalem. Hallelujah!