Psaltaren 116
1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
Ka huithuinah ol te BOEIPA loh a yaak coeng dongah ka lungnah.
2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
Kai taengla a hna a kaeng dongah ka hing tue khuiah ka khue ni.
3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
Dueknah rhuihet neh saelkhui longcaek loh kai n'caeng. Citcai loh kai m'hmuh tih kothae loh m'vuei. (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."
Te vaengah, “Aw BOEIPA ka hinglu he poenghal sak lah,” tila BOEIPA ming te ka khue.
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Lungvatnah BOEIPA tah dueng tih mamih kah Pathen loh a haidam.
6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
BOEIPA loh hlangyoe a ngaithuen. Ka tlayae vaengah kai n'khang.
7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
BOEIPA loh nang ham a phai coeng dongah aw ka hinglu na ngolbuel la ha mael laeh.
8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
Ka hinglu he dueknah lamkah, ka mik he mikphi lamkah, ka kho khaw thuihkoek dong lamkah nan pumcum sak.
9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
Te dongah mulhing khohmuen kah BOEIPA mikhmuh ah ka pongpa van ni.
10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
Kai loh, “Ka tholh tangkik,” ka ti vaengah pataeng ka tangnah.
11 jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."
Kai loh ka tamto vaengah, “Hlang boeih he laithae ni,” ka ti.
12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
Kai ham a thennah boeih he BOEIPA taengah metlam ka thuung eh?
13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
Khangnah boengloeng te ka pom vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah ka thuung pawn ni.
15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
A hlangcim rhoek kah dueknah he BOEIPA mikhmuh ah vang.
16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
Aw BOEIPA, kai he na sal pai ni. Na salnu kah a ca, na sal kai he, ka kuelrhui lamloh nan hlam.
17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
Nang taengah uemonah hmueih ka nawn vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah,
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
BOEIPA im vongup neh Jerusalem nang khuiah ka thuung pawn ni. BOEIPA tah thangthen uh.
