< Psaltaren 115 >

1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
Ikkje oss, Herre, ikkje oss, men ditt namn gjeve du æra for di miskunn, for din truskap skuld!
2 Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?"
Kvifor skal heidningarne segja: «Kvar er no deira Gud?»
3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
Vår Gud er då i himmelen, alt det han vil, gjer han.
4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
Deira avgudar er sylv og gull, eit verk av menneskjehender.
5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
Dei hev munn, men talar ikkje, dei hev augo, men ser ikkje;
6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
dei hev øyro, men høyrer ikkje, dei hev nos, men luktar ikkje.
7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
Med sine hender grip dei ikkje, med sine føter gjeng dei ikkje, dei hev ikkje mål i strupen.
8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
Som desse er, vert dei som lagar deim, alle som set si lit til deim.
9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Israel, lit på Herren! Han er deira hjelp og skjold.
10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Arons hus, lit på Herren! Han er deira hjelp og skjold.
11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
De som ottast Herren, lit på Herren! Han er deira hjelp og skjold.
12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
Herren kom oss i hug, han skal velsigna, han skal velsigna Israels hus, han skal velsigna Arons hus,
13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
han skal velsigna deim som ottast Herren, dei små med dei store.
14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
Herren late dykk auka, dykk og dykkar born!
15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
Velsigna er de av Herren, han som skapte himmel og jord.
16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
Himmelen er himmel for Herren, men jordi hev han gjeve menneskjeborni.
17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
Dei daude lovar ikkje Herren, ingen av deim som stig ned i stilla.
18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!
Men me skal lova Herren frå no og til æveleg tid. Halleluja!

< Psaltaren 115 >