Psaltaren 115
1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
Si ffe, Ayi Mukama, si ffe. Wabula erinnya lyo lye ligwana okuweebwanga ekitiibwa, olw’okwagala kwo n’olw’obwesigwa bwo.
2 Varför skulle hedningarna få säga: "Var är nu deras Gud?"
Lwaki amawanga gabuuza nti, “Katonda waabwe ali ludda wa?”
3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
Katonda waffe ali mu ggulu; akola buli ky’ayagala.
4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
Bakatonda baabwe bakole mu ffeeza ne zaabu, ebikolebwa n’emikono gy’abantu.
5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
Birina emimwa, naye tebyogera; birina amaaso, naye tebiraba.
6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
Birina amatu, naye tebiwulira; birina ennyindo, naye tebiwunyiriza.
7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
Birina engalo, naye tebikwata; birina ebigere, naye tebitambula; ne mu bulago bwabyo temuvaamu ddoboozi n’akamu,
8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
abakozi ababikola, n’abo bonna ababyesiga balibifaanana.
9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Mmwe ennyumba ya Isirayiri mwesigenga Mukama, ye mubeezi wammwe era ye ngabo yammwe.
10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Mmwe ennyumba ya Alooni mwesigenga Mukama, ye mubeezi wammwe era ye ngabo yammwe.
11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Mmwe abamutya, mwesigenga Mukama, ye mubeezi wammwe, era ye ngabo yammwe.
12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
Mukama anaatujjukiranga, era anaatuwanga omukisa. Ab’ennyumba ya Isirayiri anaabawanga omukisa; ab’omu nnyumba ya Alooni anaabawanga omukisa;
13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
n’abo abamutya, ab’ekitiibwa n’abatali ba kitiibwa, Mukama anaabawanga omukisa.
14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
Mukama abaaze mweyongere nnyo obungi, mmwe n’abaana bammwe.
15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
Mukama, eyakola eggulu n’ensi, abawe omukisa.
16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
Eggulu ery’oku ntikko lya Mukama, naye ensi yagiwa abantu bonna.
17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
Abafu tebatendereza Mukama, wadde abo abaserengeta emagombe.
18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!
Naye ffe tunaatenderezanga Mukama, okuva leero n’okutuusa emirembe gyonna. Mutendereze Mukama!
