Psaltaren 112

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

Halleluja! Salig er den mann som frykter Herren, som har sin store lyst i hans bud.

2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

Hans avkom skal være mektig på jorden; de opriktiges slekt skal velsignes.

3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Det er velstand og rikdom i hans hus, og hans rettferdighet står fast evindelig.

4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

Det går op et lys i mørket for de opriktige, for den som er nådig og barmhjertig og rettferdig.

5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

Lykkelig er den mann som forbarmer sig og låner ut; han hevder all sin sak i dommen.

6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

For han skal ikke rokkes evindelig; den rettferdige skal være i evig minne.

7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Han skal ikke frykte for nogen ond tidende; hans hjerte er fast, det setter sin lit til Herren.

8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

Hans hjerte er trygt; han frykter ikke, inntil han ser med lyst på sine fiender.

9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

Han har strødd ut, han har gitt de fattige; hans rettferdighet står fast evindelig, hans horn skal ophøies med ære.

10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.

Den ugudelige skal se det og harmes, han skal skjære tenner og optæres; de ugudeliges attrå blir til intet.