Psaltaren 112

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

Bienheureux l’homme qui craint le Seigneur, il mettra toutes ses volontés dans ses commandements.

2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

Sa postérité sera puissante sur la terre: la génération des justes sera bénie.

3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Gloire et richesses sont dans sa maison; et sa justice demeure dans les siècles des siècles.

4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

Il s’est élevé dans les ténèbres une lumière pour les hommes droits: le Seigneur est miséricordieux, compatissant et juste.

5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

Agréable est l’homme qui a de la pitié et qui prête, il réglera ses discours avec jugement;

6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

Parce qu’il ne sera jamais ébranlé.

7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Le juste jouira d’une mémoire éternelle: il ne craindra pas d’entendre mal parler de lui. Son cœur est prêt à espérer dans le Seigneur;

8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

Son cœur est affermi, il ne sera pas ébranlé, jusqu’à ce qu’il méprise ses ennemis.

9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

Il a répandu, donné de ses biens aux pauvres: sa justice demeure dans les siècles des siècles, sa corne sera exaltée avec gloire.

10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.

Le pécheur verra, et il sera irrité: il grincera des dents, et se consumera; le désir des pécheurs périra.