< Psaltaren 112 >
1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.
Salig den Mand, som frygter Herren, som har stor Glæde ved hans Bud.
2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.
Hans Sæd skal være mægtig paa Jorden; de oprigtiges Slægt skal velsignes.
3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.
Gods og Rigdom er i hans Hus, og hans Retfærdighed bestaar altid.
4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.
Der er opgaaet et Lys i Mørket for de oprigtige, for den, som er naadig og barmhjertig og retfærdig.
5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!
Lyksalig den Mand, som forbarmer sig og udlaaner, som opholder sine Sager ved Retfærdighed.
6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
Thi han skal ikke rokkes evindelig, en retfærdig skal være til en evig Ihukommelse.
7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
Han skal ikke frygte for onde Tidender, hans Hjerte er fast, han forlader sig paa Herren.
8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.
Hans Hjerte er grundfast, han skal ikke frygte, indtil han ser sin Glæde paa sine Fjender.
9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.
Han udspreder, han giver de fattige; hans Retfærdighed bestaar altid, hans Horn skal ophøjes med Ære.
10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.
Den ugudelige skal se det og harmes; han skal skære Tænder og hensmeltes; de ugudeliges Ønske bliver til intet.