< Psaltaren 109 >
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
(다윗의 시. 영장으로 한 노래) 나의 찬송하는 하나님이여, 잠잠하지 마옵소서
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
대저 저희가 악한 입과 궤사한 입을 열어 나를 치며 거짓된 혀로 내게 말하며
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
또 미워하는 말로 나를 두르고 무고히 나를 공격하였나이다
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
나는 사랑하나 저희는 도리어 나를 대적하니 나는 기도할 뿐이라
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
저희가 악으로 나의 선을 갚으며 미워함으로 나의 사랑을 갚았사오니
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
악인으로 저를 제어하게 하시며 대적으로 그 오른편에 서게 하소서
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
저가 판단을 받을 때에 죄를 지고 나오게 하시며 그 기도가 죄로 변케 하시며
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
그 년수를 단촉케 하시며 그 직분을 타인이 취하게 하시며
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
그 자녀는 고아가 되고 그 아내는 과부가 되며
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
그 자녀가 유리 구걸하며 그 황폐한 집을 떠나 빌어먹게 하소서
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
고리대금하는 자로 저의 소유를 다 취하게 하시며 저의 수고한 것을 외인이 탈취하게 하시며
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
저에게 은혜를 계속할 자가 없게 하시며 그 고아를 연휼할 자도 없게 하시며
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
그 후사가 끊어지게 하시며 후대에 저희 이름이 도말되게 하소서
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
여호와는 그 열조의 죄악을 기억하시며 그 어미의 죄를 도말하지마시고
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
그 죄악을 항상 여호와 앞에 있게 하사 저희 기념을 땅에서 끊으소서
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
저가 긍휼히 여길 일을 생각지 아니하고 가난하고 궁핍한 자와 마음이 상한 자를 핍박하여 죽이려 한 연고니이다
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
저가 저주하기를 좋아하더니 그것이 자기에게 임하고 축복하기를 기뻐 아니하더니 복이 저를 멀리 떠났으며
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
또 저주하기를 옷 입듯하더니 저주가 물같이 그 내부에 들어가며 기름 같이 그 뼈에 들어갔나이다
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
저주가 그 입는 옷 같고 항상 띠는 띠와 같게 하소서
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
이는 대적 곧 내 영혼을 대적하여 악담하는 자가 여호와께 받는 보응이니이다
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
주 여호와여, 주의 이름을 인하여 나를 선대하시며 주의 인자하심이 선함을 인하여 나를 건지소서
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
나는 가난하고 궁핍하여 중심이 상함이니이다
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
나의 가는 것은 석양 그림자 같고 또 메뚜기 같이 불려가오며
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
금식함을 인하여 내 무릎은 약하고 내 육체는 수척하오며
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
나는 또 저희의 훼방거리라 저희가 나를 본즉 머리를 흔드나이다
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
여호와 나의 하나님이여, 나를 도우시며 주의 인자하심을 좇아 나를 구원하소서
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
이것이 주의 손인 줄을 저희로 알게 하소서 여호와께서 이를 행하셨나이다
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
저희는 저주하여도 주는 내게 복을 주소서! 저희는 일어날 때에 수치를 당할지라도 주의 종은 즐거워하리이다
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
나의 대적으로 욕을 옷입듯하게 하시며 자기 수치를 겉옷 같이 입게 하소서
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
내가 입으로 여호와께 크게 감사하며 무리 중에서 찬송하리니
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
저가 궁핍한 자의 우편에 서사 그 영혼을 판단하려 하는 자에게 구원하실 것임이로다