Psaltaren 109
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
わが讃たたふる神よもだしたまふなかれ
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
かれらは惡の口とあざむきの口とをあけて我にむかひ いつはりの舌をもて我にかたり
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
うらみの言をもて我をかこみ ゆゑなく我をせめて闘ふことあればなり
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
われ愛するにかれら反りてわが敵となる われただ祈るなり
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
かれらは惡をもてわが善にむくい恨をもてわが愛にむくいたり
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
ねがはくは彼のうへに惡人をたてその右方に敵をたたしめたまへ
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
かれが鞫かるるときはその罪をあらはにせられ又そのいのりは罪となり
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
その日はすくなく その職はほかの人にえられ
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
その子輩はみなしごとなり その妻はやもめとなり
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
その子輩はさすらひて乞丐 そのあれたる處よりいできたりて食をもとむべし
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
彼のもてるすべてのものは債主にうばはれ かれの勤勞は外人にかすめらるべし
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
かれに惠をあたふる人ひとりだになく かれの孤子をあはれむ者もなく
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
その裔はたえその名はつぎの世にきえうすべし
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
その父等のよこしまはヱホバのみこころに記され その母のつみはきえざるべし
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
かれらは恒にヱホバの前におかれ その名は地より斷るべし
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
かかる人はあはれみを施すことをおもはず反りて貧しきもの乏しきもの心のいためる者をころさんとして攻たりき
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
かかる人は詛ふことをこのむ この故にのろひ己にいたる惠むことをたのしまず この故にめぐみ己にとほざかれり
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
かかる人はころものごとくに詛をきる この故にのろひ水のごとくにおのれの衷にいり油のごとくにおのれの骨にいれり
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
ねがはくは詛をおのれのきたる衣のごとく帶のごとくなして恒にみづから纏はんことを
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
これらの事はわが敵とわが霊魂にさからひて惡言をいふ者とにヱホバのあたへたまふ報なり
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
されど主ヱホバよなんぢの名のゆゑをもて我をかへりみたまへ なんぢの憐憫はいとふかし ねがはくは我をたすけたまへ
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
われは貧しくして乏し わが心うちにて傷をうく
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
わがゆく状はゆふ日の影のごとく また蝗のごとく吹さらるるなり
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
わが膝は斷食によりてよろめき わが肉はやせおとろふ
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
われは彼等にそしらるる者となれり かれら我をみるときは首をふる
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
わが神ヱホバよねがはくは我をたすけその憐憫にしたがひて我をすくひたまへ
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
ヱホバよこれらは皆なんぢの手よりいで 汝のなしたまへることなるを彼等にしらしめたまへ
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
かれらは詛へども汝はめぐみたまふ かれらの立ときは恥かしめらるれどもなんぢの僕はよろこばん
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
わがもろもろの敵はあなどりを衣おのが恥を外袍のごとくにまとふべし
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
われはわが口をもて大にヱホバに謝し おほくの人のなかにて讃まつらむ
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
ヱホバはまづしきものの右にたちてその霊魂を罪せんとする者より之をすくひたまへり
