Psaltaren 109
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
Dio della mia lode, non tacere, Al maestro del coro. Di Davide. Salmo.
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
poiché contro di me si sono aperte la bocca dell'empio e dell'uomo di frode; parlano di me con lingua di menzogna.
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
Mi investono con parole di odio, mi combattono senza motivo.
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
In cambio del mio amore mi muovono accuse, mentre io sono in preghiera.
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
Mi rendono male per bene e odio in cambio di amore.
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
Suscita un empio contro di lui e un accusatore stia alla sua destra.
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
Citato in giudizio, risulti colpevole e il suo appello si risolva in condanna.
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
Pochi siano i suoi giorni e il suo posto l'occupi un altro.
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
I suoi figli rimangano orfani e vedova sua moglie.
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
Vadano raminghi i suoi figli, mendicando, siano espulsi dalle loro case in rovina.
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
L'usuraio divori tutti i suoi averi e gli estranei faccian preda del suo lavoro.
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
Nessuno gli usi misericordia, nessuno abbia pietà dei suoi orfani.
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
La sua discendenza sia votata allo sterminio, nella generazione che segue sia cancellato il suo nome.
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
L'iniquità dei suoi padri sia ricordata al Signore, il peccato di sua madre non sia mai cancellato.
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
Siano davanti al Signore sempre ed egli disperda dalla terra il loro ricordo.
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
Perché ha rifiutato di usare misericordia e ha perseguitato il misero e l'indigente, per far morire chi è affranto di cuore.
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
Ha amato la maledizione: ricada su di lui! Non ha voluto la benedizione: da lui si allontani!
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
Si è avvolto di maledizione come di un mantello: è penetrata come acqua nel suo intimo e come olio nelle sue ossa.
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
Sia per lui come vestito che lo avvolge, come cintura che sempre lo cinge.
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
Sia questa da parte del Signore la ricompensa per chi mi accusa, per chi dice male contro la mia vita.
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
Ma tu, Signore Dio, agisci con me secondo il tuo nome: salvami, perché buona è la tua grazia.
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
Io sono povero e infelice e il mio cuore è ferito nell'intimo.
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
Scompaio come l'ombra che declina, sono sbattuto come una locusta.
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
Le mie ginocchia vacillano per il digiuno, il mio corpo è scarno e deperisce.
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
Sono diventato loro oggetto di scherno, quando mi vedono scuotono il capo.
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
Aiutami, Signore mio Dio, salvami per il tuo amore.
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
Sappiano che qui c'è la tua mano: tu, Signore, tu hai fatto questo.
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
Maledicano essi, ma tu benedicimi; insorgano quelli e arrossiscano, ma il tuo servo sia nella gioia.
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
Sia coperto di infamia chi mi accusa e sia avvolto di vergogna come d'un mantello.
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
Alta risuoni sulle mie labbra la lode del Signore, lo esalterò in una grande assemblea;
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
poiché si è messo alla destra del povero per salvare dai giudici la sua vita.
