Psaltaren 109

1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.

Pou direktè koral la; Yon Sòm David O Bondye lwanj mwen an, pa rete an silans!

2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.

Paske yo te ouvri bouch desepsyon ak mechanste a kont mwen. Yo te pale kont mwen avèk yon lang k ap manti.

3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.

Anplis, yo te antoure mwen avèk pawòl ki plen rayisman E yo te goumen kont mwen san koz.

4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.

An echanj pou lanmou m, yo te aji kon akizatè mwen; men mwen toujou ap priye.

5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.

Konsa, yo te rekonpanse mwen mal pou byen ak rayisman pou lanmou m.

6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.

Plase yon nonm mechan sou li e kite yon akizatè kanpe sou men dwat Li.

7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.

Lè l fin jije, kite li sòti koupab e kite lapriyè li devni peche.

8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.

Kite jou li yo vin mwens. Kite yon lòt moun pran pozisyon li.

9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.

Kite pitit li yo rete san papa, e kite madanm li vin vèv.

10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.

Kite pitit li yo mache egare, e mande nan lari. Kite yo chache yo nan kay kraze a kote yo rete.

11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.

Kite moun li dwe, sezi tout sa li posede e etranje yo piyaje tout sa li pwodwi.

12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.

Kite l rive ke nanpwen moun ki pou ofri li lanmou dous, Ni okenn moun ki pou fè gras a òfelen li yo.

13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.

Kite desandan li yo koupe retire nèt. Nan jenerasyon ki swiv yo, kite non yo efase nèt.

14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.

Kite inikite a papa zansèt li yo vin sonje devan SENYÈ a, E pa kite peche a manman l yo vin efase.

15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.

Kite yo devan SENYÈ a tout tan pou L koupe retire memwa yo sou latè,

16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.

akoz li pa t sonje montre lanmou dous, men te pèsekite e te aflije malere a, ak (sila) ki dekouraje nan kè l la, pou l mete yo a lanmò.

17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.

Anplis, li te renmen bay madichon. Konsa, madichon an te retounen sou li. Li pa t renmen beni. Konsa, sa te rete lwen l.

18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.

Men li te abiye li menm ak madichon tankou vètman, e sa te fonse nan kò l tankou dlo, tankou lwil, sa rive nan zo li.

19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.

Kite sa rive li tankou yon vètman k ap sèvi pou kouvri kò l, paske sentiwon sa a ap toujou mare l.

20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.

Kite SENYÈ a bay sa kon rekonpans akizatè mwen yo, ak (sila) ki pale mal kont nanm mwen yo.

21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

Men Ou menm, O Bondye, SENYÈ a, aji dousman avè m pou koz a non Ou. Akoz lanmou dous Ou a bon, delivre m,

22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

paske mwen aflije e malere. Kè m blese anndan m.

23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

Mwen ap pase tankou yon lonbraj ki vin long. Mwen souke retire tankou krikèt volan.

24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.

Jenou m vin fèb nan fè jèn e chè m vin mèg, san grès.

25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.

Mwen menm, anplis, te vin yon repwòch a yo menm. Lè yo wè m, yo souke tèt yo.

26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;

Fè m sekou, O SENYÈ, Bondye mwen an. Sove mwen selon lanmou dous Ou a.

27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.

Konsa, ya konnen ke sa te fèt pa men Ou, ke se Ou menm, SENYÈ a, ki te fè l.

28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.

Kite yo menm bay madichon sou mwen, men pou Ou menm, bay benediksyon. Lè yo leve, yo va wont, men sèvitè Ou a va fè kè kontan.

29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.

Kite akizatè mwen yo vin abiye ak dezonè. Kite yo kouvri yo menm ak pwòp wont yo tankou se avèk yon manto.

30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.

Avèk bouch mwen, mwen va bay anpil remèsiman a SENYÈ a. Nan mitan gwo foul la, mwen va louwe Li.

31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.

Paske Li kanpe kote men dwat malere a pou sove li de men a (sila) ki jije nanm li yo.