Psaltaren 109
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
For the choirmaster. A Psalm of David. O God of my praise, be not silent.
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
For wicked and deceitful mouths open against me; they speak against me with lying tongues.
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
They surround me with hateful words and attack me without cause.
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
In return for my love they accuse me, but I am a man of prayer.
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
They repay me evil for good, and hatred for my love.
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
Set over him a wicked man; let an accuser stand at his right hand.
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
When he is tried, let him be found guilty, and may his prayer be regarded as sin.
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
May his days be few; may another take his position.
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
May his children be fatherless and his wife a widow.
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
May his children wander as beggars, seeking sustenance far from their ruined homes.
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
May the creditor seize all he owns, and strangers plunder the fruits of his labor.
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
May there be no one to extend kindness to him, and no one to favor his fatherless children.
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
May his descendants be cut off; may their name be blotted out from the next generation.
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
May the iniquity of his fathers be remembered before the LORD, and the sin of his mother never be blotted out.
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
May their sins always remain before the LORD, that He may cut off their memory from the earth.
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
For he never thought to show kindness, but pursued the poor and needy and brokenhearted, even to their death.
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
The cursing that he loved, may it fall on him; the blessing in which he refused to delight, may it be far from him.
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
The cursing that he wore like a coat, may it soak into his body like water, and into his bones like oil.
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
May it be like a robe wrapped about him, like a belt tied forever around him.
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
May this be the LORD’s reward to my accusers, to those who speak evil against me.
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
But You, O GOD, the Lord, deal kindly with me for the sake of Your name; deliver me by the goodness of Your loving devotion.
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
For I am poor and needy; my heart is wounded within me.
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
I am fading away like a lengthening shadow; I am shaken off like a locust.
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
My knees are weak from fasting, and my body grows lean and gaunt.
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
I am an object of scorn to my accusers; when they see me, they shake their heads.
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
Help me, O LORD my God; save me according to Your loving devotion.
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
Let them know that this is Your hand, that You, O LORD, have done it.
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
Though they curse, You will bless. When they rise up, they will be put to shame, but Your servant will rejoice.
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
May my accusers be clothed with disgrace; may they wear their shame like a robe.
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
With my mouth I will thank the LORD profusely; I will praise Him in the presence of many.
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
For He stands at the right hand of the needy one, to save him from the condemners of his soul.
