< Psaltaren 108 >
1 En sång, en psalm av David. Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
Laulu; Daavidin virsi. Minun sydämeni on valmis, Jumala, minä tahdon veisata ja soittaa; valmis on minun sieluni.
2 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
Heräjä, harppu ja kannel. Minä tahdon herättää aamuruskon.
3 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
Herra, sinua minä kiitän kansojen joukossa ja veisaan sinun kiitostasi kansakuntien keskellä.
4 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
Sillä suuri on sinun armosi ja ulottuu ylitse taivasten ja sinun totuutesi hamaan pilviin asti.
5 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
Korota itsesi yli taivasten, Jumala, ja levitköön sinun kunniasi yli kaiken maan.
6 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
Että sinun rakkaasi pelastetuiksi tulisivat, auta oikealla kädelläsi ja vastaa minulle.
7 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Jumala on puhunut pyhäkössänsä. Minä riemuitsen, minä jaan Sikemin ja mittaan Sukkotin laakson.
8 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
Minun on Gilead, ja minun on Manasse; Efraim on minun pääni suojus, Juuda minun valtikkani.
9 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop."
Mooab on minun pesuastiani, Edomiin minä viskaan kenkäni, minä riemuitsen Filistean maasta.
10 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Kuka vie minut varustettuun kaupunkiin? Kuka saattaa minut Edomiin?
11 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Etkö sinä, Jumala, hyljännyt meitä? Et lähtenyt, Jumala, meidän sotajoukkojemme kanssa!
12 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
Anna meille apu ahdistajaa vastaan, sillä turha on ihmisten apu.
13 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Jumalan voimalla me teemme väkeviä tekoja; hän tallaa meidän vihollisemme maahan.