Psaltaren 108

1 En sång, en psalm av David. Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

David ih Saam laa. Aw Sithaw, ka palungthin loe cak; ka hinghaih boih hoiah nang pakoehhaih laa to ka sak han.

2 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

Katoeng hoi tamoinawk, angthawk oh! Kai loe khawnthaw ah kang thawk han.

3 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

Aw Angraeng, kaminawk salakah, nang kang pakoeh han; acaeng kaminawk salakah nang pakoehhaih laa to ka sak han.

4 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Na palungnathaih loe len moe, van pongah doeh sang kue; na loktang lok loe van khoek to phak.

5 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

Aw Sithaw, nang loe vannawk pongah sang nasoe; na lensawkhaih long nui boih ah om nasoe.

6 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

Na palung ih kaminawk pahlong thai hanah, na bantang ban hoiah pahlong ah loe, ka lok hae na tahngai pae ah.

7 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Sithaw loe angmah ih hmuenciim hoiah lokthuih boeh; kai loe kang hoe han; Shekem to pakhoih moe, Sukkoth azawn to ka tah han.

8 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

Gilead loe kai ih ni; Manasseh doeh kai ih ni; Ephraim loe ka lu thacakhaih lumuek ah oh; Judah loe kai ih kaalok patukkung ah oh.

9 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop."

Moab loe khok kam saehhaih sabae kathuk ah oh; Edom nuiah kaimah ih khokpanai to ka vah han; Philistia nuiah pazawkhaih hoiah ka hangh han.

10 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

Sipae kacak vangpui thungah mi mah maw na zae tih? Mi mah maw Edom prae ah na caeh haih tih?

11 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Aw Sithaw, nangmah na ai maw kaicae hae pahnawt sut? Kaicae ih misatuh kaminawk hoi nawnto caeh ai ah kaom kami doeh, nang na ai maw?

12 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

Raihaih thung hoiah ka loih o thai hanah, na bom ah; kami mah abomhaih loe azom pui ni.

13 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

Kaicae loe Sithaw rang hoiah misa ka hoih o tih; kaicae ih misanawk to anih na tii pae tih.