< Psaltaren 107 >

1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Luvutudila Yave matondo bila niandi widi wumboti; Luzolo luandi lunzingila mu zithangu zioso.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Bika bobo bakulu kuidi Yave batuba buawu; bobo kakula mu koko ku batu bobo babalenda,
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
bobo kakutikisa tona ku mintoto, tona ku esite ayi ku wesite; tona ku node ayi ku sude.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Bankaka baba diengilanga mu dikanga, buangu bikambulu batu; basia baka ko nzila yikotila mu divula diodi balenda vuandila.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Bamona nzala ayi phuila; ayi luzingu luawu luba nduka mu suka.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Buna bayamikina kuidi Yave mu ziphasi ziawu ayi niandi wuba kula mu kiadi kiawu.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Niandi wuba diatisa mu nzila yisonga mu diambu di kuenda ku divula diodi balenda baka bu vuandila.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Bika bavutudila Yave matondo mu diambu di luzolo luandi lu ngolo ayi mu diambu di mavanga mandi matsiminanga momo kavangila batu.
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Bila wumanisa phuila ayi wuyukutisa mutu wuba nzala mu bima bi mboti.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Bankaka baba vuandanga mu tombi ayi ku tsi tombi ki nkobo; baba bakangama mu ziphasi zisieni zi sengo.
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
Bila batinguna mambu ma Nzambi, ayi balenza zindongi zi Nzambi Yizangama.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Diawu kaba yekudila ku tsi kisalu ki ngolo; babumina thutu ayi kuisi ba ko kadi mutu mu ku basadisa.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Buna bayamikina kuidi Yave mu ziphasi ziawu ayi niandi wuba vukisa mu kiadi kiawu.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Wuba totula mu tombi ayi ku tsi tombi ki nkobo ayi wukelula zisieni ziawu.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Bika bavutudila Yave matondo mu diambu di luzolo luandi lu ngolo ayi mu diambu di mavanga mandi matsiminanga momo kavangila batu
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
Bila wutiolumuna mielo mi palata ayi wukesumuna bisengo binzibukulungu mielo.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Bankaka bakituka bivungisi mu zinzila ziawu zi matingu ayi ziphasi mu diambu di mambimbi mawu.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
Bakakumukina bidia bioso ayi bafikama mielo mi lufua.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Buna bayamikina kuidi Yave mu ziphasi ziawu ayi niandi wuba vukisa mu kiadi kiawu.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Wufidisa mambu mandi ayi wuba belusa, wuba kula mu tsi bafua.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Bika bavutudila Yave matondo mu diambu di luzolo luandi lu ngolo ayi mu diambu di mavanga mandi matsiminanga momo kavangila batu.
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Bika batambika makaba ma phutudulu matondo ayi bayolukila bisalu biandi mu minkunga mi khini.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Bankaka bayendila va mbu mu masuwa, baba minkiti mu minlangu minneni,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
bamona bisalu bi Yave, mavanga mandi matsiminanga va ngingi nlangu.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Bila wuyoluka ayi wutotula vuka kingolo, kioki kivumuna mayo.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Bakuma ku yilu ayi bakuluka ti kuna tsi; mu mabienga mawu, bukhafi buawu buzimbala.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Balembo balumuka ayi bulangana mu diata banga batu bakololo malavu diela diawu dimanisa.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Buna bayamikina kuidi Yave mu ziphasi ziawu ayi niandi wuba vukisa mu kiadi kiawu.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Wudigimisa vuka kingolo mu manuinguta, mayo ma mbu madingalala.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Bamona khini thangu ndembama yivutuka ayi Yave wuba nata ku disimu dibazola kuenda.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Bika bavutudila Yave matondo mu diambu di luzolo luandi lu ngolo ayi mu diambu di mavanga mandi matsiminanga momo kavangila batu.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Bika banyayisa mu lukutukunu lu batu ayi bika banzitisa mu dikabu di bakulutu.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Wukitula minlangu minneni makanga ayi zitho zinkumba mintoto mi yuma;
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
ayi ntoto widi mbozi mu ntoto widi tsalu mu diambu di mambimbi ma bobo bazingila muna.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Wukitula dikanga mu bibuindi bi nlangu ayi ntoto wuyuma mu zitho zinkumba;
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
Kuna kanata nzala muingi yizingila ayi batunga divula diodi balenda vuanda;
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
Bakuna zitsola ayi zindima zi vinu ziozi zieti buta mimbutu mimbozi.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Wuba sakumuna ayi thalu awu yiwombo yi buelama ayi kasia tala ko ti bibulu biawu bidekuka.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Buna thalu awu yidekuka ayi bafua tsoni mu diambu di khuamusu, mabienga ayi maniongo.
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Niandi wulembo lenzi batu banneni, wulembo badiengisa mu dikanga mu kambulu nzila.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Vayi weti totula nsukami mu ziphasi ziandi ayi weti wokisa makanda mawu banga minkangu mi mamemi.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Batu balulama mu mintima balembo moni ayi balembo yangalala vayi batu boso bambimbi bazibikidi miunu miawu.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Woso mutu widi nduenga bika kakeba mambu mama ayi kasudika luzolo lunneni lu Yave.

< Psaltaren 107 >