Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Vongai Jehovha, nokuti akanaka; rudo rwake runogara nokusingaperi.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Vakadzikinurwa naJehovha ngavadaro, vaakadzikinura muruoko rwomuvengi,
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
avo vaakaunganidza kubva panyika dzose, kubva kumabvazuva nokumavirira, nokumusoro nezasi.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Vamwe vakadzungaira murenje nomugwenga, vachishayiwa nzira yokuenda kuguta kwavangagara.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Vakava nenzara nenyota, uye upenyu hwavo hwakanga hwoparara.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, akavarwira pakutambura kwavo.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Akavafambisa nenzira yakarurama kuenda kuguta ravaizogara.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye nokuda kwamabasa anoshamisa aakavaitira,
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
nokuti anogutsa vane nyota, uye vane nzara anovazadza nezvakanaka.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Vamwe vakagara murima nokusurikirwa kwakadzama, vari vasungwa vanotambudzika muzvisungo zvamatare,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
nokuti vakanga vamukira mashoko aMwari uye vakazvidza kurayira kweWokumusoro-soro.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Saka akaita kuti vashande zvinorwadza; vakagumburwa, uye pakanga pasina anovabatsira.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavaponesa pakutambura kwavo.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Akavabudisa murima nomukusviba kwakadzika dzika, uye akadambura ngetani dzavo.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakavaitira,
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
nokuti anopwanya masuo endarira, uye akagura mazariro esimbi.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Vamwe vakava mapenzi nokuda kwenzira dzavo dzokumukira, uye vakatambudzwa kwazvo nokuda kwezvakaipa zvavo.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
Vakasema zvokudya zvose, uye vakaswedera pamasuo orufu.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavaponesa pakutambura kwavo.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Akatuma shoko rake uye akavaporesa; akavanunura kubva paguva.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakavaitira.
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Ngavabayire zvibayiro zvokuvonga, uye vareve zvamabasa ake nenziyo dzomufaro.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Vamwe vakafamba rwendo pagungwa nezvikepe; vakanga vari vashambadziri pamvura zhinji.
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
Vakaona mabasa aJehovha, mabasa ake anoshamisa pakadzika.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Nokuti akataura uye akamutsa dutu rikasimudza mafungu.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Vakaenda kumusoro kumatenga vakaendawo pasi kwakadzika; mukutambudzika kwavo kushinga kwavo kwakanyongodeka.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Vakandeya vakadzedzereka savanhu vadhakwa; vakasvika pakupererwa namazano.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavabudisa pakutambura kwavo.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Akanyaradza dutu remhepo nezevezeve; mafungu egungwa akanyarara kuti mwiro.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Vakafara parakadzikama, uye akavatungamirira kwakachengetedzeka kwavaida.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakaitira vanhu.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Ngavamukudze paungano yavanhu, uye vamurumbidze pagungano ramakurukota.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Akashandura nzizi dzikava gwenga, hova dzinoerera dzikava nyika ine nyota,
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
uye nyika yezvibereko ikava gwenga romunyu, nokuda kwezvakaipa zvavaigaramo.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Akashandura gwenga rikava madziva emvura, nenyika yakaoma ikava zvitubu zvinoerera;
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
ndipo paakagarisa vane nzara, uye vakavaka guta ravangagara.
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
Vakadyara minda, uye vakasima minda yemizambiringa, ikabereka mukohwo wakanaka;
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
akavaropafadza, uye akavawanza zvikuru, uye haana kutendera zvipfuwo zvavo kuparara.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Ipapo vakava vashoma, uye vakaninipiswa vakadzvinyirirwa, nenjodzi uye nokusuwa;
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
iye anodurura kuzvidzwa pamusoro pamakurukota, akaita kuti vadzungaire musango risina nzira.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Akasimudza vanoshayiwa kubva mukutambudzika kwavo, uye akawedzera mhuri dzavo samapoka amakwai.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Vakarurama vanozviona vagofara, asi vakaipa vose vanodzivirwa miromo yavo.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Ani naani akachenjera ngaachengete zvinhu izvi, uye arangarire rudo rukuru rwaJehovha.
