< Psaltaren 107 >
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Give thanks to the LORD, for He is good; His loving devotion endures forever.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Let the redeemed of the LORD say so, whom He has redeemed from the hand of the enemy
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
and gathered from the lands, from east and west, from north and south.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Some wandered in desert wastelands, finding no path to a city in which to dwell.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
They were hungry and thirsty; their soul fainted within them.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Then they cried out to the LORD in their trouble, and He delivered them from their distress.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
He led them on a straight path to reach a city where they could live.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Let them give thanks to the LORD for His loving devotion and His wonders to the sons of men.
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
For He satisfies the thirsty and fills the hungry with good things.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Some sat in darkness and in the shadow of death, prisoners in affliction and chains,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
because they rebelled against the words of God and despised the counsel of the Most High.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
He humbled their hearts with hard labor; they stumbled, and there was no one to help.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Then they cried out to the LORD in their trouble, and He saved them from their distress.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
He brought them out of darkness and the shadow of death and broke away their chains.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Let them give thanks to the LORD for His loving devotion and His wonders to the sons of men.
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
For He has broken down the gates of bronze and cut through the bars of iron.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Fools, in their rebellious ways, and through their iniquities, suffered affliction.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
They loathed all food and drew near to the gates of death.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Then they cried out to the LORD in their trouble, and He saved them from their distress.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
He sent forth His word and healed them; He rescued them from the Pit.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Let them give thanks to the LORD for His loving devotion and His wonders to the sons of men.
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Let them offer sacrifices of thanksgiving and declare His works with rejoicing.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Others went out to sea in ships, conducting trade on the mighty waters.
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
They saw the works of the LORD, and His wonders in the deep.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
For He spoke and raised a tempest that lifted the waves of the sea.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
They mounted up to the heavens, then sunk to the depths; their courage melted in their anguish.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
They reeled and staggered like drunkards, and all their skill was useless.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Then they cried out to the LORD in their trouble, and He brought them out of their distress.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
He calmed the storm to a whisper, and the waves of the sea were hushed.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
They rejoiced in the silence, and He guided them to the harbor they desired.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Let them give thanks to the LORD for His loving devotion and His wonders to the sons of men.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Let them exalt Him in the assembly of the people and praise Him in the council of the elders.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
He turns rivers into deserts, springs of water into thirsty ground,
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
and fruitful land into fields of salt, because of the wickedness of its dwellers.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
He turns a desert into pools of water and a dry land into flowing springs.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
He causes the hungry to settle there, that they may establish a city in which to dwell.
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
They sow fields and plant vineyards that yield a fruitful harvest.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
He blesses them, and they multiply greatly; He does not let their herds diminish.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
When they are decreased and humbled by oppression, evil, and sorrow,
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
He pours out contempt on the nobles and makes them wander in a trackless wasteland.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
But He lifts the needy from affliction and increases their families like flocks.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
The upright see and rejoice, and all iniquity shuts its mouth.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Let him who is wise pay heed to these things and consider the loving devotion of the LORD.