Psaltaren 106

1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Alabád a Jehová, porque es bueno: porque para siempre es su misericordia.

2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

¿Quién dirá las valentías de Jehová? ¿ quién contará sus alabanzas?

3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

Dichosos los que guardan juicio, los que hacen justicia en todo tiempo.

4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

Acuérdate de mí, o! Jehová, en la voluntad de tu pueblo: visítame con tu salud;

5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

Para que yo vea el bien de tus escogidos: para que me alegre en la alegría de tu gente: y me gloríe con tu heredad.

6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

Pecamos con nuestros padres, hicimos iniquidad, hicimos impiedad.

7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

Nuestros padres en Egipto no entendieron tus maravillas: no se acordaron de la muchedumbre de tus misericordias: mas se rebelaron sobre la mar, en el mar Bermejo.

8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

Y salvólos por su nombre: para hacer notoria su fortaleza.

9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

Y reprendió al mar Bermejo, y secóse: e hízolos ir por el abismo, como por un desierto.

10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

Y salvólos de mano del enemigo: y rescatólos de mano del adversario.

11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

Y cubrieron las aguas a sus enemigos: uno de ellos no quedó.

12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

Y creyeron a sus palabras: y cantaron su alabanza.

13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

Apresuráronse, olvidáronse de sus obras: no esperaron en su consejo.

14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

Y desearon mal deseo en el desierto: y tentaron a Dios en la soledad.

15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

Y él les dio lo que pidieron: y envió flaqueza en sus almas.

16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

Y tomaron zelo contra Moisés en el campo: contra Aarón santo de Jehová.

17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

Abrióse la tierra, y tragó a Datán, y cubrió a la compañía de Abirom.

18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

Y encendióse el fuego en su compañía: la llama quemó a los impíos.

19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

Hicieron el becerro en Horeb: y encorváronse a un vaciadizo.

20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

Y trocaron su gloria por la imagen de un buey, que come yerba.

21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

Olvidaron al Dios de su salud: que había hecho grandezas en Egipto,

22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

Maravillas en la tierra de Cam, temerosas cosas sobre el mar Bermejo.

23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

Y trató de destruirlos, si Moisés su escogido no se pusiera al portillo delante de él: para apartar su ira para que no los destruyese.

24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

Y aborrecieron la tierra deseable: no creyeron a su palabra.

25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

Y murmuraron en sus tiendas; y no oyeron la voz de Jehová.

26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

Y alzó su mano para ellos; para postrarlos en el desierto,

27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

Y para postrar su simiente entre las naciones; y esparcirlos por las tierras.

28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

Y allegáronse a Baal-pehor; y comieron los sacrificios de los muertos.

29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

Y ensañáron le con sus obras; y aumentó en ellos la mortandad.

30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

Y púsose Finees, y juzgó; y la mortandad cesó.

31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

Y fuéle contado a justicia de generación a generación para siempre.

32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

Y ensañáron le a las aguas de Meriba; e hizo mal a Moisés por causa de ellos.

33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

Porque hicieron rebelar a su espíritu, y habló inconsideradamente con sus labios.

34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

No destruyeron los pueblos, que Jehová les dijo:

35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

Antes se envolvieron con los Gentiles; y aprendieron sus obras:

36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

Y sirvieron a sus ídolos: los cuales les fueron por ruina.

37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

Y sacrificaron sus hijos y sus hijas a los demonios.

38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

Y derramaron la sangre inocente: la sangre de sus hijos y de sus hijas, que sacrificaron a los ídolos de Canaán; y la tierra fue contaminada con sangres.

39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

Y contamináronse con sus obras, y fornicaron con sus hechos.

40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

Y encendióse el furor de Jehová sobre su pueblo; y abominó su heredad.

41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

Y entrególos en poder de los Gentiles; y enseñoreáronse de ellos los que les aborrecían.

42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

Y sus enemigos les oprimieron, y fueron quebrantados debajo de su mano.

43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

Muchas veces los escapó, y ellos se rebelaron a su consejo; y fueron humillados por su maldad.

44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

Mas él miraba, cuando estaban en angustia, oyendo su clamor.

45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

Y acordábase de su concierto con ellos, y arrepentíase conforme a la muchedumbre de sus miseraciones.

46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

Y hacía que tuviesen de ellos misericordia todos los que los tenían cautivos.

47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----

Sálvanos Jehová Dios nuestro, y júntanos de entre las naciones, para que loemos tu santo nombre, para que nos gloriemos de tus alabanzas.

48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken

Bendito Jehová Dios de Israel desde el siglo y hasta el siglo; y diga todo el pueblo: Amén, Alelu- Jah.