Psaltaren 106
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Hallelú Yah. Celebrad a Yahvé porque es bueno, porque su misericordia es para siempre.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
¿Quién dirá las hazañas de Yahvé? ¿Pregonará todas sus alabanzas?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Bienaventurados los que conservan sus estatutos y practican la justicia en todo tiempo.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Señor, acuérdate de mí cuando muestres tu bondad para con tu pueblo; visítame cuando operes la salvación
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
para que yo vea la felicidad de tus escogidos, me goce del gozo de tu pueblo y me gloríe con tu herencia.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
Hemos pecado lo mismo que nuestros padres; obramos el mal, fuimos impíos.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Nuestros padres en Egipto no tuvieron en cuenta tus prodigios; no se acordaron de la multitud de tus favores, sino que se rebelaron contra el Altísimo junto al Mar Rojo.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Pero Él los salvó a causa de su Nombre, para dar a conocer su poderío.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Increpó al Mar Rojo y lo secó, y los condujo por entre las aguas como por un llano.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Los sacó de las manos de sus aborrecedores, y los rescató del poder del enemigo.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Las aguas cubrieron a sus adversarios, no quedó ni uno de ellos.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Entonces creyeron a Sus palabras y cantaron Sus alabanzas.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
Pronto olvidaron las obras de Él, no aguardaron sus designios,
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
sino que en el desierto se entregaron a su propia concupiscencia y en la soledad provocaron a Dios.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
Él les concedió lo que pedían, pero les envió la consunción.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
Luego envidiaron a Moisés en el campamento, y a Aarón, el santo de Yahvé.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Y la tierra se abrió, y se tragó a Datan, y cubrió a la facción de Abirón.
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
Y se encendió contra su banda un fuego; la llama devoró a los inicuos.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
Hicieron un becerro en Horeb, y adoraron una estatua de fundición;
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
trocando su Gloria por la figura del buey harto de heno,
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
olvidaron a Dios, que los había salvado y que había hecho portentos en Egipto,
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
cosas maravillosas en la tierra de Cam, cosas estupendas junto al Mar Rojo.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Los habría deshecho, si Moisés, escogido por Él, no se hubiese puesto en la brecha frente a Él, para apartar su furor a fin de que no los exterminase.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
Y despreciaron la tierra codiciable, no dando crédito a su palabra;
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
y murmuraron en sus tiendas, no escucharon la voz de Yahvé.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Mas Él con mano alzada les juró que los haría caer en el desierto;
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
que haría caer a su descendencia entre los gentiles y los dispersaría por las tierras.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
Y se consagraron a Baalfegor, y comieron de las víctimas inmoladas a dioses muertos.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Con tales delitos le provocaron a ira, y una plaga cayó sobre ellos.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Pero se irguió Fineés, y ejerció la venganza, y la plaga cesó.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
Y esto le fue imputado a justicia por todas sus generaciones para siempre jamás.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
Y lo irritaron juntó a las aguas de Meribá; y a Moisés le fue mal por culpa de ellos;
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
porque ellos exacerbaron su espíritu, y él dejó que sus labios hablaran inconsideradamente.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
No destruyeron los pueblos que Dios les había señalado;
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
sino que se mezclaron con los gentiles, y aprendieron sus obras,
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
y adoraron sus ídolos, que fueron para ellos un lazo;
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
e inmolaron sus hijos y sus hijas a los demonios,
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
derramando sangre inocente, la sangre de sus hijos y de sus hijas, que sacrificaron a los ídolos de Canaán; y la tierra quedó profanada por la sangre.
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
Se contaminaron por sus actos y fornicaron con sus propias obras.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Se encendió entonces la ira de Yahvé contra su pueblo, y abominó de su herencia;
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
los entregó en manos de los gentiles, y fueron dominados por quienes los odiaban.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
Oprimidos por sus enemigos, tuvieron que doblegarse ante ellos.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Muchas veces Él los salvó, mas ellos lo exasperaron por sus empeños, y se hundieron más en su iniquidad.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Con todo, al percibir sus lamentos, fijaba Él los ojos en sus tribulaciones;
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
en favor de ellos se acordaba de su alianza, y se arrepentía según la grandeza de su misericordia.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
Y los hacía objeto de la compasión de aquellos que los tenían en cautiverio.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
Sálvanos, Yahvé, Dios nuestro, y congréganos de en medio de las naciones, para que celebremos tu santo Nombre y nos gloriemos en tu alabanza.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken
Bendito sea Yahvé, Dios de Israel, de siglo en siglo. Y todo el pueblo diga: Amén. ¡Hallelú Yah!
