< Psaltaren 106 >
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Alleluia. Confess to the Lord, for he is good, for his mercy is with every generation.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
Who will declare the powers of the Lord? Who make a hearing for all his praises?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Blessed are those who keep judgment and who do justice at all times.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Remember us, O Lord, with good will for your people. Visit us with your salvation,
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
so that we may see the goodness of your elect, so that we may rejoice in the joy of your nation, so that you may be praised along with your inheritance.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
We have sinned, as have our fathers. We have acted unjustly; we have wrought iniquity.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Our fathers did not understand your miracles in Egypt. They did not remember the multitude of your mercies. And they provoked you, while going up to the sea, even the Red Sea.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
And he saved them for the sake of his name, so that he might make known his power.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
And he rebuked the Red Sea, and it dried up. And he led them into the abyss, as if into a desert.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
And he saved them from the hand of those who hated them. And he redeemed them from the hand of the enemy.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
And the water covered those who troubled them. Not one of them remained.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
And they believed his words, and they sang his praises.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
As soon as they had finished, they forgot his works, and they would not endure his counsel.
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
And they coveted their desire in the desert, and they tempted God in a waterless place.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
And he granted to them their request, and he sent abundance into their souls.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
And they provoked Moses in the camp, and Aaron, the holy one of the Lord.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
The earth opened and swallowed Dathan, and it covered the congregation of Abiram.
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
And a fire broke out in their congregation. A flame burned up the sinners.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
And they fashioned a calf at Horeb, and they adored a graven image.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
And they exchanged their glory for the likeness of a calf that eats hay.
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
They forgot God, who saved them, who did great things in Egypt:
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
miracles in the land of Ham, terrible things at the Red Sea.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
And he said that he would destroy them, yet Moses, his elect, stood firm before him in the breach, in order to avert his wrath, lest he destroy them.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
And they held the desirable land to be nothing. They did not trust in his word.
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
And they murmured in their tabernacles. They did not heed the voice of the Lord.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
And he lifted up his hand over them, in order to prostrate them in the desert,
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
and in order to cast their offspring among the nations, and to scatter them among the regions.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
And they were initiated into Baal of Peor, and they ate the sacrifices of the dead.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
And they provoked him with their inventions, and ruination was multiplied in them.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Then Phinehas stood up and placated him: and so the violent disturbance ceased.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
And it was reputed to him unto justice, from generation to generation, even forever.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
And they provoked him at the Waters of Contradiction, and Moses was afflicted because of them,
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
for they exasperated his spirit. And so he divided them with his lips.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
They did not destroy the nations, about which the Lord had spoken to them.
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
And they were mixed among the Gentiles. And they learned their works,
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
and they served their graven images, and it became a scandal to them.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
And they sacrificed their sons and their daughters to demons.
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
And they shed innocent blood: the blood of their sons and of their daughters, which they sacrificed to the graven images of Canaan. And the land was infected with bloodshed,
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
and was contaminated with their works. And they fornicated according to their own inventions.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
And the Lord became furiously angry with his people, and he abhorred his inheritance.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
And he delivered them into the hands of the nations. And those who hated them became rulers over them.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
And their enemies afflicted them, and they were humbled under their hands.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Many times, he delivered them. Yet they provoked him with their counsel, and they were brought low by their iniquities.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
And he saw that they were in tribulation, and he heard their prayer.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
And he was mindful of his covenant, and he repented according to the multitude of his mercies.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
And he provided for them with mercies, in the sight of all those who had seized them.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
Save us, O Lord our God, and gather us from the nations, so that we may confess your holy name and glory in your praise.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken
Blessed is the Lord God of Israel, from ages past, even to all ages. And let all the people say: Amen. Amen.