Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Perwerdigargha teshekkür éytinglar, Uning namini chaqirip iltija qilinglar, Uning qilghanlirini xelqler arisida ayan qilinglar!
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Uninggha naxshilar éytip, Uni küylenglar; Uning pütkül karamet möjiziliri üstide séghinip oylininglar.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Muqeddes namidin pexirlinip danglanglar, Perwerdigarni izdigüchilerning köngli shadlansun!
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Perwerdigarni hemde Uning küchini izdenglar, Didar-huzurini toxtimay izdenglar.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Uning yaratqan möjizilirini, Karamet-alametlirini hem aghzidin chiqqan hökümlirini este tutunglar,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
I Uning quli Ibrahim nesli, Özi tallighanliri, Yaqupning oghulliri!
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
U, Perwerdigar — Xudayimiz, Uning hökümliri pütkül yer yüzididur.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Özi tüzgen ehdisini ebediy yadida tutidu — — Bu Uning ming ewladqiche wedishleshken sözidur, —
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Yeni Ibrahim bilen tüzgen ehdisi, Ishaqqa ichken qesimidur.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
U buni Yaqupqimu nizam dep jezmleshtürdi, Israilgha ebediy ehde qilip bérip: —
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
«Sanga Qanaan zéminini bérimen, Uni mirasing bolghan nésiweng qilimen», — dédi,
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
— Gerche shu chaghda ularning sani az, Étiwargha élinmighan, shu yerdiki musapirlar bolsimu.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
Ular u yurttin bu yurtqa, Bu eldin u qebilige kézip yürdi;
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
U héchkimning ularni ézishige yol qoymidi, Ularni dep padishahlarghimu tenbih bérip: —
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
Men mesih qilghanlirimgha tegme, Peyghemberlirimge yaman ish qilma! — dédi.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
U ashu yurtqa acharchiliqni buyrudi, Tirek bolghan ash-nanni qurutuwetti.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
U ulardin burun bir ademni ewetkenidi, Yüsüp qul qilip sétilghanidi.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Uning putliri zenjirde aghridi, Uning jéni tömürge kirip qisildi;
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Shundaqla ta özige éytilghan wehiy emelge ashurulghuche, Perwerdigarning söz-kalami uni sinap tawlidi;
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Pirewn ademlirini ewetip uni boshatquzdi, Qowmlarning hökümdari uni hörlükke chiqardi.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Uni öz ordisigha ghojidar qilip qoydi, Pütün mal-mülkige bashliq qilip teyinlep,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
Öz wezirlirini uning ixtiyarida bolup terbiyilinishke, Aqsaqallirigha danaliq ögitishke tapshurdi.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Shuning bilen Israil Misirgha keldi, Yaquplar Hamning zéminida musapir bolup yashidi.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
[Perwerdigar] Öz xelqini köp nesillik qilip, Ezgüchiliridin küchlük qildi.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
U [Misirliqlarning] qelbide Öz xelqige nepret hasil qildi, Ularni Öz qullirigha hiyle-mikirlik bolushqa mayil qildi.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
U Öz quli bolghan Musani, Özining tallighini Harunni yollidi.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Ular [Misirda] ilahiy alametlerni ayan qilip, Ham zéminida uning möjizilirini ornatti.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Perwerdigar qarangghuluqni ewetip, [Zéminni] zulmetke qaplitiwetti; [Misirliqlar] Uning emrige qarshi turghan emesmu?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
U ularning sulirini qan’gha aylandurdi, Béliqlirini qurutiwetti.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Ularning yerlirini mizh-mizh paqilar basti, Shah-emirlirining hujrilirighimu ular tolup ketti.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
U bir söz bilenla, ghuzh-ghuzh chiwinlar bésip keldi; Hemme bulung-puchqaqlarda ghing-ghing uchar chümüliler.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
U yamghurning ornigha möldür yaghdurup, Bu zémin’gha yalqunluq ot chüshürdi.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
U üzüm tallirini, enjur derexlirini urdi, Zémindiki derexlerni sunduruwetti.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
U bir söz qilishi bilenla, chéketkiler keldi, Sansiz yutqur hasharetler mizhildap,
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Zéminida bar bolghan giyahlarni yutuwetti, Étizlarning barliq hosullirini yep tügetti.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
[Axirda] zéminidiki barliq tunji tughulghanlarni, Ularning ghururi bolghan birinchi oghul balilirini qiriwetti.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Öz xelqini bolsa, altun-kümüshlerni kötürgüzüp chiqardi, Qebililiride birsimu yiqilip chüshüp qalghini yoq.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Ularning chiqqinigha Misir xushal boldi, Chünki ularning wehimisi [Misirliqlargha] chüshti.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
U ulargha bulutni sayiwen bolushqa, Otni tünde nur bolushqa berdi.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Ular soridi, U bödinilerni chiqardi, Ularni samawiy nan bilen qandurdi.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
U tashni yardi, sular bulduqlap chiqti; Qaqasliqta deryadek aqti.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Chünki U bergen muqeddes sözini, Öz quli Ibrahimni este tutti.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
U xelqini shad-xuramliq bilen, Öz tallighinini shadiyane tenteniler bilen [azadliqqa] chiqardi.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
U ulargha ellerning zéminlirini bérip, Ularni xelqlerning ejir-méhnetlirige muyesser qildi,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Bu, ularning Uning belgilimilirini tutup, Qanunlirigha itaet qilishi üchün idi! Hemdusana!
