< Psaltaren 105 >
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Ra Anumzamofona agi'a aheta susu hunenteta, ranra eri'zama eri'nea zankura maka ama mopafima mani'naza vahera huama huta zamasamisune.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Anumzamofontega muse zagame huta susu huntesnune. Ana nehuta knare huno hentofa eri'zama eri'nea zankura vahera zamasamisune.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Anumzamofo agimo'ma ruotage'ma hu'nea zankura husga huntesune. Hagi Ra Anumzamofoma mono'ma hunentaza vahe'mota muse hiho.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Ra Anumzamofonku'ene agri hankave'agu'enena nehaketa, avugosafima kesunkura hake vava hanune.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Agrama ruzahu ruzahu eri'zama eri'nea zanku'ene kaguvaza eri fore nehuno, keaga refko hugahue huno'ma hu'nea zankura taganera okanisune.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
Hagi Agri eri'za vahe Abrahamu mofavre naga'mota, agrama huhampri ramantegeta Jekopumpinti'ma fore'ma hu'naza vahe mani'naze.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Ra Anumzamo'a agrake tagri Anumzana mani'ne. Ana hu'neankino, maka ama mopafi vahera refko hunezmante.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Anumzamo'ma huhagerafi huvempagema hu'nea kegura maka zupa ageraokani antahi vava hugahie. Ana hu'neankino tauseni'a zupama fore hu anante anante'ma hu'za vanaza vahete'enena ana huvempa kemo'a mevava huno vugahie.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Hagi ana huhagerafi huvempagea Abrahamu'ene hu'neankino, ana huvempagea Aisakinte eri hankaveti'ne.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Anumzamo'a henka ana huvempama hu'neanke'a Jekopunte eriama nehuno, Israeli vahetera ana huvempa kemo'a mevava hugahie huno zamasami'ne.
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
Tamagrama eriterema hanare Kenani mopa tamisanugeta erisanti haresnageno, ana mopamo'a tamagri mopa mevava hugahie huno Anumzamo'a hu'ne.
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Ama ana nanekema Anumzamo'ma hu'neana, Kenani vahe amu'nompina Israeli vahera kraga vahekna hu'za osi'a naga mani'nazageno anankea hu'ne.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
Israeli vahe'mo'za vahe mopafine, ru kinimo'zama kegavama hu'naza mopafi mani'za vano vano hu'naze.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Hianagi Anumzamo'a zamatregeno mago'a vahe'mo'za zamazeri havizana osu'naze. Israeli vahetega Anumzamo'a anteno zamazeri haviza hunaku'ma nehaza kini vahera ha' kea huzamine.
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
Anumzamo'a huno nagrama huhampri'noa vahera zamavakora osiho huno nehuno, nagri kasnampa vahera zamazeri havizana osiho huno hu'ne.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Anage nehuno Kenani mopafina Anumzamo'a agatontoza atregeno ne-egeno, maka ne'zana eri fanane huvagare'ne.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Ana'ma nehuno'a mago ne' huntegeno ugoteno Isipi mopafima vu'neana Josefekino, kazo kazo eri'za erisanie hu'za zagoreti mizase'za avre'za vu'naze.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Ana hute'za seni nofiteti agafina anakizageno atagura nehige'za, ainireti rini tro hute'za anankempina rusi hu'naze.
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Ana huno manino nevigeno ava'nama ke'nea zamo'ma efore'ma hania knamo'a ehanati'ne. Ana higeno Ra Anumzamo'a Josefena reheno ke'ne.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Hagi kini ne' Fero'a hige'za kinafintira Josefena katufente'naze. Vahete'ma kegavama hu'nea kini ne'mo hige'za kinafintira katu fentageno vu'ne.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Ana hutazageno kini ne'mo'a Josefena huhampri antegeno rankva manino, maka noma'afima me'nea zantera kegava nehuno, maka fenoma ante'nea zante'enena kegava hu'ne.
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
Ana hu'neankino agra amne kini ne'mofo eri'za vahera kina nompina zamavarenenteno, kini ne'mofoma antahintahima nemiza vahera rempi huzamigahie.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Hagi henka Israeli naga'mo'za Isipi mopafina efre'naze. Ana hutazageno Jekopu'a Hamu vahe mopafi kraga vahe seno emani'ne.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Anante Ra Anumzamo'a Agra'a Israeli vahera zamaza hige'za, rama'a mofavre kasezamante'naze. Ana hume nevu'za rama'a vahe ome forehu hakare hu'za ha' vahe'zamimofo hankavea zamagatere'naze.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Anante Anumzamo'a Isipi vahe antahi'zana eri rukrahe hige'za, Agri'a nagara Israeli vahera ha' rezamante'naze. Ana nehu'za Ra Anumzamofo Agri'a eri'zama eneriza Israeli vahe'ma zamazeri haviza hanaza kanku hake'naze
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Hianagi Ra Anumzamo'a eri'za vahe'a Mosesene, Aronine huhampari zanantegeke vu'na'e.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Ana higeke Hamu nagama Isipi mopafima nemaniza vahetera vuke, Ra Anumzamo'ma hu'nea kaguvazane, avamezanena ome eri fore hu'na'e.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Ra Anumzamo'a higeno Isipi mopafina hanizamo eme refite'ne. Na'ankure Anumzamofo nanekea ontahi'za Israeli vahera zamatrazage'za ovu'naza zante anara hu'ne.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Anumzamo'a maka tintamina eri rukrahe higeno, kora segeno ana timpima mani'naza nozameramimo'za fri vagare'naze.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Anantera hoga'mo'za Isipi mopafina avitete'za, kini ne'mo'ma nemasefinena mani vite'naze.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Ra Anumzamo'a kosine umpe umpe'ene huzmantege'za eri erintagu hu'za maka Isipi mopafina emani avite'naze.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Ko'mopa ko huntegeno ko'ma riaza huno eneramigeno, kopsi'na atregeno ru trage huteno tevenefa huno maka Isipi mopafina vuno eno huvagare'ne.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Isipi vahe'mokizmi waini hozane, fiki zafaraminena eri haviza nehuno, Isipi mopafima me'nea zafaramina rukrara karurupetre'ne.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Ana nehuno tusinasi kenutami huzmantege'za rama'a hu'za ohampriga'a e'naze.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Ana kenu'mo'za trazantamina vatri'za neza maka eri hana nehu'za, hozafi me'nea ne'zantamina ne'za maka eri vagare'naze.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Ana nehuno Anumzamo'a Isipi mopafina ese'ma kasezmante'nea agonesa anentatamina miko zamahe vaganereno, maka vahe'mo'za zage mofavregu'ma musema nehu'za hankavetie hu'zama nehaza ne' mofavre nagara zamahe vagare'ne.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Ra Anumzamo'ma vahe'a Israeli naga'ma zamavarege'za Isipiti'ma etirami'za e'naku'ma nehu'za, rama'a silvane golinena eri'ne'za e'naze. Magomo'e huno Israeli naga nofipintira tanafara osu'ne.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Israeli vahe'mo'zama Isipi mopama atre'za azage'za, Isipi vahe'mo'za tusi muse hu'naze. Na'ankure ko'ma Israeli vahe koro'ma hu'naza zanku anara hu'naze.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Anumzamo'a mago hampo antegeno Israeli vahera anteso hunezmantegeno, hanimpina tevenefanu remsahu zamante'ne.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Israeli vahe'mo'zama ne'zanku'ma antahigazageno'a, hifa namazaga atregeno ege'za ahe'za nenazageno, monafinti mana ne'zana atregeno ege'za eri'za nazageno zamura hu'ne.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Agra havea rutanegeno timo'a rumpasasa huno krohupeno eno, hagege kokampina ranti evu'ne.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
E'inama hu'neana Anumzamo'a eri'za vahe'a Abrahamuma ruotge huvempa kema hunte'nea kegu agesa nentahino anara hu'ne
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Hagi Anumzamo'ma nagri nagare'ma huno huhampari zamante'nea Israeli vahe'ma, Isipiti'ma zamavareno ne-ege'za, ranke hu'za kezati'za musenkasea nehu'za e'naze.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Ana nehuno ru vahe'mokizmi mopa eri zami'ne. Ana hige'za ru vahe'mo'za maraguzati'za hankre'naza ne'za Israeli vahe'mo'za eri nafa'a hune'za vasage'za ne'naze.
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Ama ana maka zama fore'ma hu'neana, Israeli vahe'mo'za nege'za, Anumzamofo kasegene tra kenena amage antesagu huno anara hu'ne. Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune.