Psaltaren 105

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

Danket dem HERRN und predigt seinen Namen; verkündigt sein Tun unter den Völkern!

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

Singet von ihm und lobet ihn; redet von allen seinen Wundern!

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

Rühmet seinen heiligen Namen; es freue sich das Herz derer, die den HERRN suchen!

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

Fraget nach dem HERRN und nach seiner Macht, suchet sein Antlitz allewege!

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

Gedenket seiner Wunderwerke, die er getan hat, seiner Wunder und der Gerichte seines Mundes,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

ihr, der Same Abrahams, seines Knechtes, ihr Kinder Jakobs, seine Auserwählten!

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

Er ist der HERR, unser Gott; er richtet in aller Welt.

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

Er gedenkt ewiglich an seinen Bund, des Wortes, das er verheißen hat auf tausend Geschlechter,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

den er gemacht hat mit Abraham, und des Eides mit Isaak;

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

und stellte es Jakob zu einem Rechte und Israel zum ewigen Bunde

11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."

und sprach: “Dir will ich das Land Kanaan geben, das Los eures Erbes,”

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

da sie wenig und gering waren und Fremdlinge darin.

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

Und sie zogen von Volk zu Volk, von einem Königreich zum andern Volk.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

Er ließ keinen Menschen ihnen Schaden tun und strafte Könige um ihretwillen.

15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."

“Tastet meine Gesalbten nicht an und tut meinen Propheten kein Leid!”

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

Und er ließ Teuerung ins Land kommen und entzog allen Vorrat des Brots.

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

Er sandte einen Mann vor ihnen hin; Joseph ward zum Knecht verkauft.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

Sie zwangen seine Füße in den Stock, sein Leib mußte in Eisen liegen,

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

bis daß sein Wort kam und die Rede des HERRN ihn durchläuterte.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

Da sandte der König hin und ließ ihn losgeben; der HERR über Völker hieß ihn herauslassen.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

Er setzte ihn zum Herrn über sein Haus, zum Herrscher über alle seine Güter,

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

daß er seine Fürsten unterwiese nach seiner Weise und seine Ältesten Weisheit lehrte.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

Und Israel zog nach Ägypten, und Jakob ward ein Fremdling im Lande Hams.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

Und er ließ sein Volk sehr wachsen und machte sie mächtiger denn ihre Feinde.

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

Er verkehrte jener Herz, daß sie seinem Volk gram wurden und dachten, seine Knechte mit List zu dämpfen.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

Er sandte seinen Knecht Mose, Aaron, den er erwählt hatte.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

Dieselben taten seine Zeichen unter ihnen und seine Wunder im Lande Hams.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

Er ließ Finsternis kommen und machte es finster; und sie waren nicht ungehorsam seinen Worten.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

Er verwandelte ihre Wasser in Blut und tötete ihre Fische.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

Ihr Land wimmelte Frösche heraus in den Kammern ihrer Könige.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

Er sprach: da kam Ungeziefer, Stechmücken in all ihr Gebiet.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

Er gab ihnen Hagel zum Regen, Feuerflammen in ihrem Lande

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

und schlug ihre Weinstöcke und Feigenbäume und zerbrach die Bäume in ihrem Gebiet.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

Er sprach: da kamen Heuschrecken und Käfer ohne Zahl.

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

Und sie fraßen alles Gras in ihrem Lande und fraßen die Früchte auf ihrem Felde.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

Er schlug alle Erstgeburt in Ägypten, alle Erstlinge ihrer Kraft.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

Und er führte sie aus mit Silber und Gold; und war kein Gebrechlicher unter ihren Stämmen.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

Ägypten ward froh, daß sie auszogen; denn ihre Furcht war auf sie gefallen.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

Er breitete eine Wolke aus zur Decke und ein Feuer, des Nachts zu leuchten.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

Sie baten: da ließ er Wachteln kommen; und er sättigte sie mit Himmelsbrot.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

Er öffnete den Felsen: da floß Wasser heraus, daß Bäche liefen in der dürren Wüste.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

Denn er gedachte an sein heiliges Wort, das er Abraham, seinem Knecht, hatte geredet.

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

Also führte er sein Volk in Freuden und seine Auserwählten in Wonne

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

und gab ihnen die Länder der Heiden, daß sie die Güter der Völker einnahmen,

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

auf daß sie halten sollten seine Rechte und sein Gesetze bewahren. Halleluja!