Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Mida akpe na Yehowa, miyɔ eƒe ŋkɔ, eye miɖe gbeƒã nu siwo wòwɔ la le dukɔwo dome.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Midzi ha nɛ, midzi kafukafuha nɛ, miɖe gbeƒã eƒe nukunuwɔwɔwo.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Miƒo adegbe le eƒe ŋkɔ kɔkɔe la ŋu, mina ame siwo dia Yehowa la ƒe dzi natso aseye.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Midi Yehowa, mibia eƒe ŋusẽ, midi eƒe ŋkume ɖaa.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Miɖo ŋku nukunu siwo wòwɔ, eƒe dzesiwo kple eƒe ʋɔnudɔdrɔ̃wo dzi.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O! Eƒe dɔla Abraham ƒe dzidzimeviwo. O! Yakob ƒe viwo, ame siwo wòtia.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Eyae nye Yehowa, míaƒe Mawu la, eƒe ʋɔnudɔdrɔ̃ xɔ anyigba la katã dzi la me.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Eɖoa ŋku eƒe nubabla kple se siwo wòde na dzidzime akpewo la dzi ɖaa,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
eyae nye nu si wòbla kple Abraham kple atam si wòka na Isak.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Eɖo kpe edzi na Yakob abe sedede ene, eye na Israel abe nubabla mavɔ ene be,
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
“Wòe matsɔ Kanaanyigba la na, abe wò domenyinu ene.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Ke esi wonye ame ʋɛ aɖewo ko, womesɔ gbɔ o, eye wonye amedzrowo le anyigba dzi la,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
wotsa tso dukɔ me yi dukɔ me, tso fiaɖuƒe ɖeka me yi bubu me.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Meɖe mɔ be ame aɖeke nate wo ɖe anyi o, le wo ta, wòka mo na fiawo be,
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
“Migaka asi nye amesiaminawo ŋu o, eye migawɔ nu vevi nye nyagblɔɖilawo o.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Ena dɔ to ɖe anyigba la dzi, eye wògblẽ woƒe nuɖuɖukpɔtsoƒewo katã,
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
ke edɔ ŋutsu aɖe si woyɔna be Yosef, ame si wodzra abe kluvi ene la ɖe wo ŋgɔ.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Wode kunyowu afɔ nɛ, wode abi eŋu, eye wotsɔ gakɔsɔkɔsɔ de kɔ nɛ,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
va se ɖe esime nya si wògblɔ ɖi la va eme, eye va se ɖe esime Yehowa ƒe nya naɖo kpe edzi, be nya si wògblɔ la nye nyateƒe.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Fia la dɔ ame woyi ɖaɖee le game, eye dukɔ la dziɖula na ablɔɖee.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Etsɔe ɖo amegãe ɖe eƒe aƒe nu, eye wònye eƒe nunɔamesiwo katã dzikpɔla,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
be wòade dɔ asi na eƒe dɔnunɔlawo ale si dze eŋu, eye wòafia nunya eƒe dumegãwo.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Ale Israel ge ɖe Egiptenyigba dzi, eye Yakob nɔ Hamnyigba dzi abe amedzro ene.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Yehowa na eƒe dukɔ la dzi ɖe edzi, eye wòna wosɔ gbɔ fũu akpa na woƒe futɔwo,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
ame siwo ƒe dzi wòtrɔ be woalé fu eƒe dukɔ la, eye woaɖo nugbe ɖe eƒe dɔlawo ŋu.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Edɔ Mose, eƒe dɔla kple Aron, eƒe ame tiatia ɖa.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Wowɔ eƒe dzesi gãwo le wo dome kple eƒe nukunuwo le Hamnyigba dzi.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Eɖo viviti ɖa, eye anyigba la dzi do blukɔ elabena ɖe wometsi tsitre ɖe eƒe nyawo ŋu oa?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Ena woƒe tsiwo trɔ zu ʋu, eye to esia me woƒe tɔmelãwo ku.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Ena woƒe anyigba la dzi yɔ fũu kple akpɔkplɔwo, esiwo ge ɖe woƒe dumegãwo ƒe xɔgãwo me ke.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Eƒo nu, eye tagbatsutsu kple togbato ƒe ha gã aɖe va xɔ woƒe dukɔ la katã me.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Etrɔ woƒe tsidzadza wòzu kpetsi, eye dzikedzo kpe ɖe eŋuti le woƒe anyigba blibo la dzi.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Eƒo woƒe wainkawo kple gbotiwo ƒu anyi, eye wòmu ati siwo le woƒe dukɔ me la ƒu anyi.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Eƒo nu, eye ʋetsuviwo va ƒo ɖi, nenema kee nye abɔ gbogbo aɖewo hã;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
woɖu numiemie mumu ɖe sia ɖe le woƒe anyigba la dzi, eye woɖu nuku ɖe sia ɖe si le bo dzi hã.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Emegbe la, eƒo ŋgɔgbevi siwo katã le woƒe anyigba dzi la ƒu anyi, esiwo nye woƒe ŋutsunyenye ƒe kutsetse gbãtɔwo.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Ke ekplɔ Israel do goe, wodo agba kple klosalo kple sika, eye ame beli aɖeke menɔ woƒe toawo dome o.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Egipte kpɔ dzidzɔ esi wodo go dzo, elabena Israel ƒe ŋɔdzi lé wo.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Ekeke lilikpo ɖe wo dzi abe avɔ ene, eye wòna dzo wo be wòanye akaɖi na wo le zã me.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Wobiae, eye wòna tegliwo woɖu, eye wòtsɔ dziƒobolo ɖi ƒo na woe.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Eʋu agakpe la, tsi do na wo bababa, eye wòsi to gbegbe la abe tɔsisi ene.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Elabena eɖo ŋku eƒe ŋugbe kɔkɔe si wòdo na eƒe dɔla Abraham la dzi.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Ekplɔ eƒe dukɔ la do goe kple aseyetsotso, eƒe ame tiatiawo kple dzidzɔɣli.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Etsɔ dukɔwo ƒe anyigbawo na wo, eye nu si ame bubuwo ku kutri kpɔ la va zu domenyinu na wo.
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Ale be woalé eƒe ɖoɖowo me ɖe asi, eye woawɔ eƒe sewo dzi. Mikafu Yehowa.
