< Psaltaren 105 >

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Give ye thanks to Jehovah — call ye in His name, Make known among the peoples His acts.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing ye to Him — sing praise to Him, Meditate ye on all His wonders.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Boast yourselves in His Holy Name, The heart of those seeking Jehovah rejoiceth.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Seek ye Jehovah and His strength, Seek ye His face continually.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember His wonders that He did, His signs and the judgments of His mouth.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O seed of Abraham, His servant, O sons of Jacob, His chosen ones.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He [is] Jehovah our God, In all the earth [are] His judgments.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
He hath remembered to the age His covenant, The word He commanded to a thousand generations,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
That He hath made with Abraham, And His oath to Isaac,
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
And doth establish it to Jacob for a statute, To Israel — a covenant age-during,
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
Saying, 'To thee I give the land of Canaan, The portion of your inheritance,'
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
In their being few in number, But a few, and sojourners in it.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
And they go up and down, from nation unto nation, From a kingdom unto another people.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He hath not suffered any to oppress them And He reproveth for their sakes kings.
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
'Strike not against Mine anointed, And to My prophets do not evil.'
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
And He calleth a famine on the land, The whole staff of bread He hath broken.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
He hath sent before them a man, For a servant hath Joseph been sold.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
They have afflicted with fetters his feet, Iron hath entered his soul,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Till the time of the coming of His word The saying of Jehovah hath tried him.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
The king hath sent, and looseth him, The ruler of the peoples, and draweth him out.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
He hath made him lord of his house, And ruler over all his possessions.
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
To bind his chiefs at his pleasure, And his elders he maketh wise.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
And Israel cometh in to Egypt, And Jacob hath sojourned in the land of Ham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
And He maketh His people very fruitful, And maketh it mightier than its adversaries.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
He turned their heart to hate His people, To conspire against His servants.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
He hath sent Moses His servant, Aaron whom He had fixed on.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
They have set among them the matters of His signs, And wonders in the land of Ham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
He hath sent darkness, and it is dark, And they have not provoked His word.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
He hath turned their waters to blood, And putteth to death their fish.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Teemed hath their land [with] frogs, In the inner chambers of their kings.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
He hath said, and the beetle cometh, Lice into all their border.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
He hath made their showers hail, A flaming fire [is] in their land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
And He smiteth their vine and their fig, And shivereth the trees of their border.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
He hath said, and the locust cometh, And the cankerworm — innumerable,
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
And it consumeth every herb in their land, And it consumeth the fruit of their ground.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
And He smiteth every first-born in their land, The first-fruit of all their strength,
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
And bringeth them out with silver and gold, And there is not in its tribes a feeble one.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Rejoiced hath Egypt in their going forth, For their fear had fallen upon them.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
He hath spread a cloud for a covering, And fire to enlighten the night.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
They have asked, and He bringeth quails, And [with] bread of heaven satisfieth them.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
He hath opened a rock, and waters issue, They have gone on in dry places — a river.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
For He hath remembered His holy word, With Abraham His servant,
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
And He bringeth forth His people with joy, With singing His chosen ones.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
And He giveth to them the lands of nations, And the labour of peoples they possess,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
That they may observe His statutes, And His laws may keep. Praise ye Jehovah!

< Psaltaren 105 >