Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Give the Lord thanks, worship his wonderful nature, let people know what he's done!
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing to him, sing his praises; tell everyone the great things he's done!
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Be proud of his holy character; be happy, all who come to the Lord!
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Look for the Lord, and his strength; always look to be in his presence.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember all the wonderful things he's done, the miracles he's performed, and the judgments he's carried out,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
descendants of Abraham, children of Israel, his chosen people.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He is the Lord, our God, his judgments cover the whole earth.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
He remembers his agreement forever, the promise he made lasts for a thousand generations;
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
the agreement he made with Abraham, the vow he gave to Isaac.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
The Lord legally confirmed it with Jacob, he made this binding agreement with Israel:
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
saying to you, “I will give the land of Canaan for you to possess.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
He said this when they were only a few, just a small group of foreigners in the land.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
They wandered from country to country, from one kingdom to the next.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He didn't let anyone one treat them badly; warning kings to leave them alone:
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
“Don't touch my chosen people; don't harm my prophets!”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
He caused a famine in the Land of Canaan so that there was no food.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Before that he sent a man, Joseph, who was sold as a slave.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
They hurt his feet by placing them in shackles, and they put an iron collar around his neck,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
until the time predicted came when the Lord tested him.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
The king sent for him and released him; the king of the people set him free.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
He put Joseph in charge of the royal household, manager of everything he had,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
to teach the king's officials whatever he wanted, to make the king's advisors wise.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Then Israel entered Egypt—Jacob settled as a foreigner in the land of Ham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
The Lord made his people more fertile and more powerful than their enemies.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
He made the Egyptians change their minds and hate his people and act deceptively towards them.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
He sent his servant Moses, together with Aaron, whom he had chosen.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
They carried out his miraculous signs among the Egyptians, his wonders in the land of Ham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
He plunged the country into darkness—for hadn't they defied what the Lord had said?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
He turned their water into blood, killing all the fish.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Then he sent a plague of frogs across the land that even entered the bedrooms of their rulers.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
He gave the command, and flies spread throughout their land; mosquitoes were everywhere.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
He rained down hail on them, and lightning flashed across their land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
He struck down their grape vines, and tore down their trees.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
He gave the command, and swarms of locusts came—countless locusts:
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
they ate up all the vegetation in their land; they consumed all the growing crops.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
He killed all the firstborn in Egypt, the first to be produced in their vigor and strength.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Then he led his people out of Egypt, carrying silver and gold—not one among the tribes was stumbling along.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
The Egyptians were delighted to see them go, for they were frightened of the Israelites.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
He spread a cloud above them as a covering, and at night a fire to give them light.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
He gave them quails to eat when they asked him; he fed them with the bread of heaven until they were full.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
He split the rock open, and water gushed out—a river flowing through the desert.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
For he remembered his holy promise to his servant Abraham.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
So he led his people out, his chosen ones, as they sang for joy.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
He gave them the lands of the heathen nations, and they inherited what other people had worked for.
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
The Lord did this so they could follow his instructions and keep his laws. Praise the Lord!
