Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Alleluia. Give glory to the Lord, and call upon his name: declare his deeds among the Gentiles.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing to him, yea sing praises to him: relate all his wondrous works.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Glory ye in his holy name: let the heart of them rejoice that seek the Lord.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Seek ye the Lord, and be strengthened: seek his face evermore.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember his marvellous works which he hath done; his wonders, and the judgments of his mouth.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O ye seed of Abraham his servant; ye sons of Jacob his chosen.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He is the Lord our God: his judgments are in all the earth.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
He hath remembered his covenant for ever: the word which he commanded to a thousand generations.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Which he made to Abraham; and his oath to Isaac:
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
And he appointed the same to Jacob for a law, and to Israel for an everlasting testament:
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
Saying: To thee will I give the land of Chanaan, the lot of your inheritance.
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
When they were but a small number: yea very few, and sojourners therein:
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
And they passed from nation to nation, and from one kingdom to another people.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He suffered no man to hurt them: and he reproved kings for their sakes.
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
Touch ye not my anointed: and do no evil to my prophets.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
And he called a famine upon the land: and he broke in pieces all the support of bread.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
He sent a man before them: Joseph, who was sold for a slave.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
They humbled his feet in fetters: the iron pierced his soul,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Until his word came. The word of the Lord inflamed him.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
The king sent, and he released him: the ruler of the people, and he set him at liberty.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
He made him master of his house, and ruler of all his possession.
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
That he might instruct his princes as himself, and teach his ancients wisdom.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
And Israel went into Egypt: and Jacob was a sojourner in the land of Cham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
And he increased his people exceedingly: and strengthened them over their enemies,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
He turned their heart to hate his people: and to deal deceitfully with his servants.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
He sent Moses his servant: Aaron the man whom he had chosen.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
He gave them power to shew his signs, and his wonders in the land of Cham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
He sent darkness, and made it obscure: and grieved not his words.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
He turned their waters into blood, and destroyed their fish.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Their land brought forth frogs, in the inner chambers of their kings.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
He spoke, and there came divers sorts of flies and sciniphs in all their coasts.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
He gave them hail for rain, a burning fire in the land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
And he destroyed their vineyards and their fig trees: and he broke in pieces the trees of their coasts.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
He spoke, and the locust came, and the bruchus, of which there was no number.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
And they devoured all the grass in their land, and consumed all the fruit of their ground.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
And he slew all the firstborn in their land: the firstfruits of all their labour.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
And he brought them out with silver and gold: and there was not among their tribes one that was feeble.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Egypt was glad when they departed: for the fear of them lay upon them.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
He spread a cloud for their protection, and fire to give them light in the night.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
They asked, and the quail came: and he filled them with the bread of heaven.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
He opened the rock, and waters flowed: rivers ran down in the dry land.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Because he remembered his holy word, which he had spoken to his servant Abraham.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
And he brought forth his people with joy, and his chosen with gladness.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
And he gave them the lands of the Gentiles: and they possessed the labours of the people:
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
That they might observe his justifications, and seek after his law.
