Psaltaren 105

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

Yahweh Pakai kom a kipathu sei in aloupina samphong'un. Vannoi leiset mihemte jousen ipi abol ham heuhen,

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

Aheng a la sauvin; henge avahchoila saovin. Athilbol kidangho hi mijouse seipeh'un,

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

Amintheng hi domsang'un, nangho Yahweh Pakai chibai bohte jouse kipah'un,

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

Yahweh Pakai athahatna chu kholchil in phattin'in amachu hol'un,

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

datmo umtah tah atohdoh ho chuleh thilkidang abolho, athupeh eipeh hou,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

nangho asoh Abraham chate ho, Jacob chilhah ho alhendoh sate ho, geldoh'un.

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

Amahi Yahweh Pakai, iPathen'u Elohim ahin, Ama thudih nahi gamsung jousea akimudoh sohkeijin

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

Amahi akitepna itihchan hijongleh dingjing ahin, khang sangkhat dinga ana kipehdoh na,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

Abraham toh anasem kitepna chuleh Issac kom a ana kihahselna,

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

Aman Jacob kom ah Dan khat apen anasuhdet in, chuleh Israel mipite dinga beithei lou kitepna ana sem in:

11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."

“Keiman Canaan gam kapehding nahi, nang dinga jatchombeh'a kapeh natouphadiu gamchu ahi” anati.

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

Aman hichehi hon lhomcha ahipet'uva, Canaan gama kholjin hon lhomcha ahipet uva anasei ahi.

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

Amaho namkhat a kon a namkhat, leng gam khatna kona leng gam khat a akholjin pet'uva asei ahi.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

Aman koimacha anasuh genthei sahpon ahi. Aman amaho huhnan namdang lengho chu anagih'in ahi.

15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."

“Kami lhentum hochu tongkha hih'un, chuleh kathemgao hojong tongkhahih'un,” anati.

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

Aman nehle chah hochu akhahtan'in Canaan gamah kel analhahsah'in ahi,

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

hiti chun amaho masanga Egypt gammachun mikhat anasol masan ahi, amaho soh a anajoh Joseph chu ahi.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

Amachu akengphang tenia thihkhao avouvin, angongchang'a thihkol a-opeh uve.

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

Amang lolhinna dinga thil ahung sodoh tokah'in Yahweh Pakai in Joseph chu ahina tahbeh hetdohna dingin ana patepmin ahi.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

Hichejou chun Pharoah'in amachu agakousah'in alhadohtai; Gamsung vaipopan songkul kotchu ahonpeh tai.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

Joseph chu lengpa insunga thil jouse chunga vaihom dingin apansahtan ahi. Hiti chun lengpa thil ho jouse chungah vaipon ahung pangtai.

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

Hiti chun aman adei bang tah in lengpa noi a vaihom pipuiho chu avaihop in chule lengpa thumop lea pang ho chu ahil ji tai.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

Hi jouchun Israel chu Egypt gam alhungtan, Jacob chu Ham gamsunga chun gamchom mi hinan ana chengtan ahi.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

Yahweh Pakai in Israel mipite chu hapun'in apunsah tan hiti chun agalmite diuvin kichat aumleu tauvin ahi.

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

Hichun Egypt te chu Israelte vetda dingin atildoh tan hijeh chun Yahweh Pakai mite dounan tohgon aneitauvin ahi.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

Ahin Elohim Pathen nin asoh Mose chu ahinsol'in aman ana lhendoh Aaron chutoh asolthan ahi.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

Amanin Egypt mite dounan melchihna kidangtah chuleh datmo umtah tah Ham gamsunga anatongdoh lhonnin ahi.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

Yahweh Pakai in Egypt chu mu anathimsah tan ahi. Ajeh chu amahon Yahweh Pakai thupeh Israelte soldoh dingchu ananom pouvin ahi.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

Aman twi thisan anasosah'in, ngaho dingin thina thei gu ahitan ahi.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

Uphoh honjong agamsung'u alonvuh jengin lengpa lupna dansang jenga jong alhailut jengun ahi.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

Yahweh Pakai in thu aseileh thousiho Egypt mite chunga ahung chu'uvin, Egypt gam pumpi thousi vaibong'in alo jengin ahi.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

Aman go khel in gel anajuhsah'in, keh in agamsung'u anasepchap jengin ahi.

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

Aman alengpithei uleh atheichang ujong asuhmangpeh'in athingphung houjong asatchap jengin ahi.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

Aman thu aseileh khaokhote ahung kitollutnun khaokho noute jong simsenlou ahung kitollut tauvin ahi.

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

Amahon gamsunga ado eng jouse anechai jengun, loulai a anche louhing jouse jong achaidoh jengun ahi.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

Hiche jouchun Aman Egypt te insung jousea chapa tahpen ho aban thapeh'in ahi. Hiti chun aki letsah pipen ule aki panapen hou asuhbei peh'in ahi.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

Yahweh Pakai in amite chu sana le dangka dimset pum in Egypt'a kon in ahin puidoh'in, Israel phungho lah'a khat chajong akipallhua aumpouvin ahi.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

Egypt miten nana kichat behseh jeh'un apotdoh uchu ana kipapi lheh jengun ahi.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

Yahweh Pakai in sunleh meilom akhu khum sah'in janleh meikong in asalvah peh'in ahi.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

Amahon sa athum uleh vamim alhalutpeh'in a-oivana diuvin van changlhah mama chu anapen ahi.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

Aman songpi chu ahomsah'in twi ahung kiphidoh sah'in gamchai lah'a vadung bangin alondonsah'un ahi.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

Ajeh chu Aman asohpa Abraham kom a akitepna atheng chu ageldoh'in,

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

hijeh chun amite Egypt'a kon in amilhendoh chu kipah tah'in ahin puidoh'in ahi.

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

Aman gamsung mite Elohim Pathen helou chitin namtinte chenna chu alahpeh'in Ama mite hochu apen, hiti chun amahon mi tusa chang ga hochu aki-at'un ahi.

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

Hitiho jouse anachelhah sahchu amahon a Dan thupeh leh athuhil ho dungjui a achon nadiu adeijeh ahi. Yahweh Pakai chu thangvah'in umhen!