< Psaltaren 105 >

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Bawipa venawh zeelnaak awi kqawn unawh taw, ang ming ce khy lah uh; a ik-oeih sai ce thlangphyn a venawh sim sak lah uh.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
A venawh laa sa unawh taw, am kyihcahnaak laa sa lah uh; kawpoek kyi ik-oeih a sai ce kqawn uh.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Ang ming ciim boeimang seitaw; Bawipa ak suikhqi ak kawlung taw zeel seh.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Bawipa ingkaw ak thaawmnaak ce sui u nawhtaw; a haai ce a poepa na sui lah uh.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Kawpoek kyi ngaihak ik-oeih a saikhqi ingkaw awidengnaak ak kqawn ce sim poe lah uh,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
a tyihzawih Abaraham a cadilkhqi aw, amah ing ak tyh Jakob cakhqi aw sim poe lah uh.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Anih taw Bawipa ningnih a Khawsa na awm hy; a awidengnaak taw khawmdek boeih ak khan awh awm hy.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
A paipi ce kumqui dyna sim poe nawh, ak awipeek ce, cadil naa thong oet dyna sim poe hy,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Abraham ing ani awk haih paipi ing Isak a venawh awi a taak ce sim khak hy.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Ce ak awi ce awitlyh a myihna Jakob a venawh caksak nawh, Israel a venawh kumqui paipi na tahy:
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
Kanan qam ce ni pe kawng nyng saw na taham qo amyihna pang kawp ti,” tina hy.
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Thlangmi ami zawica awh, ak zawica tloek ce, qam khuiawh khin na awm hy,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
phyn pynoet ingkaw pynoet a venawh, qam pynoet ingkaw pynoet a venawh pla khing uhy.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
U ingawm cekkhqi ce am thekha nak khqi uhy; a mingmih awh sangpahrangkhqi ce toel hy:
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
Situi ak sypkhqi ve koeh bi kawm uk ti; ka tawnghakhqi awm nganbawh koeh pe qoe qoe kawm uk ti,” tina hy.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Ram khuiawh khawseet khawkha pha sak nawh cekkhqi a buh boeih ce hqe pehy;
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
cekkhqi haiawh thlang pynoet – tamnaa na ami zawih Joseph ce tyih pehy.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
A khaw awh khawcehkhqi byn pe unawh, a hawng awh thi quikhqi ing khit uhy,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
amah ing ak kqawn oepchoeh ce a soep hlan khui, Bawipak awi ing ak thym ce a sim sak hlan dy cemyihna awm hy.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Sangpahrang ing thlang tyi nawh loet sak hy, thlang kqeng ak ukkung ing anih ce loet sak hy.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Anih ce ipkhui awh boei na ta nawh, a taak ik-oeihkhqi boeih ak khan awh ukkung na tahy,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
boei capakhqi ce a ngaih amyihna cawngpyi aham ingkaw, a hqamcakhqi cyihnaak cawngpyi aham cemyihna awm sak hy.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Cekcoengawh Israelkhqi ce Izip ram na kun hy; Ham ram awh khin na Jakob ce awm hy.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Bawipa ing ak thlangkhqi ce ak thaih qah sak hy; a qaalkhqi ham khawzah na coeng sak hy,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
amah ak thlangkhqi sawhnaak aham cekkhqi ak kawlung ce hawi pe nawh, a tyihzawihkhqi ce huhqyt sak hy.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
A tyihzoeih Mosi ingkaw ak thlang tyk Aaqon ce tyi hy.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Cekkqawi ing cekkhqing lak awh kawpoek kyi hatnaak ingkaw ngaihak ik-oeih ce Ham qam awh sai pe hy nih.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Thannaak ce tyi pe nawh rampum awh khaw than sak hy – kawtih ak awi ce cekkhqi ing am eek pehy na ti nawh nu?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Tuikhqi ce thi na thoeng sak nawh, ngakhqi thih pe sak kang hy.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
A ram khuiawh ta-ukhqi da pe sak nawh a boeikhqi a ihkhunkhqi dyna awm pe sak hy.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Awi kqawn pe tlaih bai nawh, pikhqi law pe khung bai hy, a rampum awh hlip hqoeng na be sak hy.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Khawtlan ce qeel na thoeng sak nawh, a rampum awh khaw phla pe sak hy;
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
misurkungkhqi ingkaw thaikungkhqi deh pe kanglak nawh a qam khuiawh kaw thingkhqi tluk pe sak boeih hy.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Awi kqawn tlaih bai nawh, cawh boeikhqi ce law uhy, noet noeng kaana khamkhawkkhqi ce doem hy;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
a qam khuiawh kaw thinghah ai pe kanglak nawh dek awh ak cawt tawi a an ai pe kang hy.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Cekcoengawh a ram khui awhkaw cakcyk boeih ce him pehy, thlanghqing ak thaihcykkhqi boeih ce him pehy.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Sui ingkaw ngun phyih sak nawh, Isarel ce cawn sak hy, a pilnam khuiawh tha amak awm pynoet awm am awm hy.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Israel a dawngawh cekkhqi ak khan awh kqihnaak a pha a dawngawh, cekkhqi ami ceh awh Izipkhqi amik kaw zeel hy.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Cekkhqi ak dah aham myi zam sak hy, than awh vangnaak ak pe na mai pehy.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Cekkhqi ing ami thoeh awh, tytyt pe nawh khan nakaw phaihpi ing ak phoenkhqi phyi pe sak hy.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Lungnu awng nawh tui thoeh pe sak hy; kqawng qamkoh awh tuiva a myihna lawng hy.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
A tyihzawih Abaraham a venawh a peek a awitaak ciim ce sim khak hy.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Zeel doena ak thlangkhqi ce ceh pyi nawh, ak tyh thlangkhqi ce awmhly khynaak ing hqui a sawi hy;
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
thlangphyn khqi a ram ce cekkhqi venawh pehy, thlak chang ing a bi a lawh ce ram ce qo na pang uhy –
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
a mingmih ing ak awipeekkhqi ce hquut unawh a cawngpyinaak awikhqi ce ami hquutnaak thai aham cekkhqi ce sai pehy. Bawipa taw kyihcah lah uh.

< Psaltaren 105 >