Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Hina Godema nodone sia: ma! Ea gasa bagade hou olelema! Ea hamobe amo fifi asi gala huluanema olelema!
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Hina Godema nodone gesami hea: le ima! Amola liligi noga: idafa Ea hamobe amo adodoma.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Nini da Ea fi dunuba: le, hahawane nodoma. Amola dunu huluane Ema nodone sia: ne gadobe amo da hahawane nodoma: ma.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Hina Gode Ea fidima: ne lala masa, amola Ema mae yolele nodonanoma!
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Dilia da Gode Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: me amola Ya: igobe, Hi ilegele lai, egaga fifi mana. Dilia da Gode Ea musa: degabo hame ba: su hou hamoi amo dawa: ma, amola se imunusa: fofada: su Ea hamoi, amo bu dawa: ma.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Hina Gode da ninia Gode. Ea hamoma: ne sia: i, E da osobo bagade fifi asi huluane ilima sia: i.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
E da Ea Gousa: su sema hamoi amo eso huluane mae fisili ouligilalumu. E hamomusa: ilegei da fifi manebe 1,000 bobaligila masunu, ilima dialumu.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
E da A: ibalaha: me amola Aisage elama hamomusa: ilegele sia: i, amo E da gagui dialumu.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Hina Gode da Ya: igobema eso huluane dialoma: ne gousa: su hamoi.
11 han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
E amane ilegele sia: i, “Na da Ga: ina: ne soge dima imunu. Amo soge da di fawane gaguli esalumu.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Gode Ea fi dunu da bagahame galu. Ilia da Ga: ina: ne soge ganodini ga fi dunu agoane ba: i.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
Ilia da soge enoga enogaia udigili lafiadalu. Ilia da fifilai enoga enogaia udigili lafiadalu.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Be Gode da ili gaga: iba: le, eno fi da ili hame banenesi. Ili gaga: ma: ne, Gode da eno hina bagade dunu ilima amane sisane i,
15 "Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
“Na ilegei hawa: hamosu dunu, ilima mae se nabasima. Na balofede dunuma, mae digili ba: ma!”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Hina Gode da ilia sogega ha: iasi amola ilia ha: i manu logo hedofai dagoi.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Be E da dunu ea dio amo Yousefe, (e da udigili hawa: hamomusa: bidi lai) amo ili bisima: ne asunasi.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Ea emo da sia: inega la: gi amola ea galogoa sisiga: le, ouli gisa: gisu ba: i.
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
E da se nabawane ouesalu amogainini ea musa: ba: la: lusu liligi da dafawane doaga: i dagoi ba: i. Hina Gode Ea sia: da ea ba: la: lusu da dafawane olelei.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Amalalu, Idibidi hina bagade (e da fifi asi gala bagohame ouligisu) ea se iasu diasu logo doasima: ne sia: i.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
E da Yousefe amo Idibidi gamane ouligima: ne sia: i. E da Idibidi soge huluane, ea fawane ouligima: ne sia: i. Yousefe da eagene dunu amola hina bagade
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
Hina bagade ea sia: beba: le, Yousefe da eagene dunu amola hina bagade ea fada: i sia: su dunu huluanema ouligi galu.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Amalalu, Ya: igobe da Idibidi sogega asili, ha: ini fi.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Hina Gode da Ea fi dunuma, mano bagohame i. E da ilima ha lai dunu baligima: ne, gasa bagade Ea fi dunuma i.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Hina Gode da hamobeba: le, Idibidi dunu da Gode Ea fi dunuma bagade higasu. Idibidi dunu da Isala: ili dunuma bagadewane ogogosu.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Amalalu, Gode da Ea ilegei hawa: hamosu dunu Mousese amola Elane ela asunasi.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Ela da Gode Ea gasa bagade hou amola musa: hame ba: su hou amo Idibidi soge ganodini hamoi.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Gode da Idibidi sogega gasi iasi. Be Idibidi dunu da Ea hamoma: ne sia: i nabawane hame hamoi.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
E da ilia hano huluane maga: me a: i asili, menabo huluane bogogia: i.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Guama da ilia soge huluane nabalesi. Hina bagade ea diasu amolawane guamaga nabalesi.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Gode da hamoma: ne sia: beba: le, gagoba: amola mimini da soge huluane ganodini bagadewane wa: le lafia: su.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
E da gibu mae iawane, mugene amola ha: ha: na fawane ilia sogega iasi.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Amoga E da ilia waini efe amola figi ifa amola ifa huluane gugunufinisi dagoi.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
E da hamoma: ne sia: beba: le, danuba: wa: i osea: i, idimu hamedeidafa, amo ilima asunasi.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Ilia da ifalabo amola ha: i manu bugi amo huluane na dagoi.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
E da Idibidi sosogo fi magobo dunu mano huluane fane lelegei.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Amalalu, E da Isala: ili dunu gadili oule asi. Ilia da silifa amola gouli gisawene gadili asi. Ilia huluane da dagumui amola gasa bagade ba: i.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Idibidi dunu da iliba: le beda: i, amola ili ahoabeba: le hahawane ba: i.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Gode da Ea fi dunuma mu mobiga dedeboi. Amola gasia hadigima: ne lalu iasi.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Ilia Ema edegeiba: le, e da ilima aiyei (quail) sio i. E da Hebeneganini, ili sadima: ne, ha: i manu i.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
E da igi da: iya fabeba: le, hano fudagala: le, musa: le sa: ili, hano bagadewane hafoga: i sogega hano yogo asi.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
E da musa: Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: mema hadigi ilegele sia: su, amo bu dawa: i.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Amaiba: le, e da Ea ilegei fi dunu gadili oule asi. Amola ilia da hahawaneba: le, nodone gesami hea: i amola wele sia: i.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Ea fi dunu da Ea sema amo noga: le nabawane hamoma: ne, amola Ea hamoma: ne sia: i amo huluane noga: le fa: no bobogema: ne, E da eno dunu fi ilia soge samogene, Ea fi dunuma i. Amola Ea fi dunu da eno dunu ilia bugili nasu soge gesoama: ne, E da logo doasi. Hina Godema nodoma!
