Psaltaren 104
1 Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
Bless the Lord, O my soul. O Lord my God, you are very great, clad in awful splendor,
2 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
covered with robe of light. You stretch out the heavens like the cloth of a tent.
3 du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
He lays the beams of his chambers on water. He takes dark clouds for his chariot, and rides on the wings of the wind.
4 Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
He takes the winds for his messengers, the fire and the flame for his servants.
5 Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
He founded the earth upon pillars, to sustain it unshaken forever.
6 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
With the garment of ocean he covered it, waters towered over the mountains.
7 Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
But at your rebuke they fled, scared by the roar of your thunder,
8 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
mountains rose, valleys sank down to the place appointed for them.
9 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
They dared not pass the bounds set for them, or cover the earth any more.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
He sent brooks into the valleys, they meander between the mountains.
11 De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
The wild beasts all drink from them, and the wild asses quench their thirst.
12 Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
The birds have their home by the banks, and sing in the branches.
13 Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
From his chambers above he gives drink to the mountains, and satisfies earth with the vials of heaven.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
He makes grass grow for the cattle, and herbs for people. He brings bread out of the earth;
15 och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
wine, to gladden hearts; oil, to make faces shine; bread, to strengthen hearts.
16 HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
The trees of the Lord drink their fill the cedars he planted on Lebanon,
17 fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
where the little birds build their nest, and the stork whose home is the cypress.
18 Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
The high hills are for the wild goats, and the rocks are for coneys to hide in.
19 Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
He created the moon to mark seasons, and told the sun when to set.
20 Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
You make it dark: night comes, when all the wild beasts creep out.
21 de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Young lions that roar for their prey, seeking their meat from God.
22 Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
At sunrise they slink away, and lie down in their dens.
23 Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
Then people go forth to their work, and toil till evening.
24 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
How many, O Lord, are your works, all of them made in wisdom! The earth is filled with your creatures.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
And there is the great broad sea, where are countless things in motion, living creatures, both great and small.
26 Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
There go the ships, and the Leviathan you made to play there.
27 Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
They all look in hope to you, to give them their food in due season.
28 Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
And you give with open hand; they gather and eat to their heart’s desire.
29 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
When you hide your face, they are terrified; when you take their breath away, they die and go back to their dust.
30 Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
But a breath from your lips creates them, and renews the face of the earth.
31 HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
May the glory of the Lord be forever, may the Lord rejoice in his works.
32 han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
A glance of his makes the earth tremble, a touch of his makes the hills smoke.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
I will sing to the Lord while I live, I will play to my God while I am.
34 Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
May my musing be sweet to him, for I rejoice in the Lord.
35 Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
But may sinners be swept from the earth, and the wicked vanish forever. O my soul, bless the Lord. Hallelujah.
