Psaltaren 104
1 Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
Aw ka hqingnaak, Bawipa kyihcah lah. Aw Bawipa ka Khawsa, nang taw bau soeih hyk ti; boeimang ypawmnaak ing thoeihcam qu hyk ti.
2 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
Vangnaak ce hi amyihna bai nawh; khankhqi ce hi im amyihna phyl hy,
3 du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
a awmnaak ak khan ipkaikhqi ce tuikhqik khan awh zilh ang hlakhqi awh ce ngawi hy.
4 Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
Zilh ce a ceityihkhqi na sai nawh; maikqawng ing mai ce a tyihzawih na sai hy.
5 Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
Khawmdek ve ang hangnaak hun awh hawih nawh, am thoeih qoe hy.
6 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
Tuihdung ingkaw hi amyihna zawl malh nawh; tlangkhqi ak khan awh tui pha sak hyk ti.
7 Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
Cehlai nang ing na zyih a dawngawh tuikhqi cen nawh, nang a khawhum awi awh ang tawnna cen hy;
8 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
tlangkhqik khanna lawng unawh tuikawkhqi awh awm nung lawng uhy, a mingmih aham hun na qoek na bah peeknaak hun awh lawng uhy.
9 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
Cekkhqi amang lawngnaak thai aham qamqi taak pe hyk ti; ityk awh awm khawmdek ve am leu voel tikaw.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
Lawngsip awm sak nawh lawnghawi dung awh lawng sak hy; tlangkhqi anglakawh ce lawng hy.
11 De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
Qam awhkaw chukphakhqi boeih ce awk sak nawh; kqawng meqangkhqi ami tui ngaih sit hy.
12 Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
Khan nakaw phakhqi ing tuikeng awh bu sawn unawh; thingpangkhqi awh laa sa uhy.
13 Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
A awmnaak aham im awhkawng tlangkhqi ce tui ing syp nawh; a bibinaak ak thaih ing khawmdek ve phoen phyi sak hy.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
Khqin aham qam cawn sak nawh, thlanghqing aham tawihah anhah cawt sak hy – khawmdek awhkawng buh a an taak law pehy:
15 och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
thlang ak kawlung ak zeel sak misur tui, haai a plangnaak aham situi, ak kawlung tha ak awm sak phaihpi ce pehy.
16 HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
Bawipa a thingkhqi, Lebanon awh amah ing ang lingkhqi ce khaw ing ak qui na syp hy.
17 fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
Cawh phakhqi ing bu sawn unawh, sidar a thing awh phungawkhqi ing im ta uhy.
18 Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
Tlang sangkhqi cetaw sangza sithai awmnaak hun na awm nawh; minpoengkhqi cetaw phihkhqi a awmnaak hun na awm hy.
19 Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
Hla ing khawcan sim nawh, khawmik ing a nung tlaak tym sim hy.
20 Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
Nang ing thannaak haw law tiksaw, khawmthan na coeng hy, cawh khqinkhqi lym ang hang uhy.
21 de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Sendeihkhqi ing khqin a ai kawi tu aham ami ngaih awh kawk unawh, Khawsa venawh kawng ai sui uhy.
22 Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
Khawmik ang thoeng law awhtaw qeng sap uhy; a awmnaak lukkawk khuina voei unawh zaih uhy.
23 Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
Cawh thlang ing bibi aham cet nawh, khawmy dy bi sai hy.
24 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
Aw Bawipa, na bibi ve kqeng soeih mah hy! Cyihnaak ing vemyihkhqi boeih ve sai hyk ti; khawmdek ve na sai ik-oeih ing bengen hy.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
Ak kau soeih tuicunli awm awm nawh, noet noeng kaana a sai lumngakhqi ak zawi ak bau awm hy.
26 Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
Cawh lawk baukhqi hu hai na cet unawh, cawh nang ing tuinga ang lymnaak khoek hun ce sai pe hyk ti.
27 Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
A tym can awh nang ing buh na peek hly ce lamtoen doena nang ce ni toek uhy.
28 Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
Cekkhqi ce buh na peek awh, a mingmih ing cung hloep uhy, nang ing na kut nak thlek awh cekkhqi ing ik-oeik leek ing be uhy.
29 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
Cehlai haai na thuh awh, mawn uhy; cekkhqi ang hqi ce na lawh peek valh awh, thi unawh dekvai na hlat uhy.
30 Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
Nang Myihla ce na tyih awh, a mingmih ce sai na awm unawh, nang ing khawmdek ce tlaih pan hyk ti.
31 HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
Bawipa a boeimangnaak taw kumqui dy awm poe seh; a bibinaak awh Bawipa taw zeel seh –
32 han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
khawmdek toek nawh, tyn sak hy, tlangkhqi bi nawh khu sak hy.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Ka hqing khui pyt Bawipa venawh laa sa kawng nyng; ka hqing khui ka Khawsa kyihcahnaak laa sa vang nyng.
34 Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
Bawipa awh ka zeel lawt amyihna, kak kawpoeknaak ve a venawh zeelnaak na awm seh.
35 Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
Cehlai thlak thawlhkhqi taw khawmdek awhkawng cing baat u seitaw thlakchekhqi awm koeh awm voel u seh. Aw ka hqingnaak, Bawipa ce kyihcah lah.
